Johan Ludvig Runeberg

Från Wikiquote
Hoppa till: navigering, sök
Johan Ludvig Runeberg.

Johan Ludvig Runeberg, född 5 februari 1804 i Jakobstad, Finland (då ännu tillhörande Sverige), död 6 maj 1877 i Borgå, betraktas som Finlands nationalskald. Han var en finlandssvensk författare och poet.

  • Men annat var det nu med mig,
    Jag kom med ändrat sinne:
    "Jag läst om Finlands sista krig,
    Och även jag är finne.
    Min håg blev tänd att höra mer,
    Kanhända får jag det av er?"

    Så var min hälsning. Gubben såg
    Förvånad upp från noten,
    En glans uti hans öga låg,
    Som om han stått för roten:
    "Jo, därom kan jag ge besked,
    Om herrn så vill, ty jag var med."
    • "Fänrik Stål", 1848. Runeberg, Johan Ludvig: Samlade arbeten - band III', sid. 20. Albert Bonniers förlag: Tryckt i Helsingfors 1921.


  • Om gubben haft förstånd, han själv, att dela med sig av
    Tillräckligt åt en sådan svärm, det vet man ej utav;
    Dock visst lär han de äldre gett långt mer än billigt var,
    Ty för den son, som sist blev född, fanns knappt en smula kvar.
    • "Sven Duva", 1848. Runeberg, Johan Ludvig: Samlade arbeten - band III', sid. 46. Albert Bonniers förlag: Tryckt i Helsingfors 1921.


  • "Herr doktor, flärd är mycket, som vi dyrke,
    Och bland fritänkare är jag visst en;
    Två ting dock lärt mig akta läkarns yrke:
    Min bräckta panna och min vän Bjerkén.
    Vad ni förordnat, har jag därför tagit,
    Har som ett barn här legat och fördragit
    Det batteri, ni radat på mitt bord.
    Jag vet det väl, ni följer konstens lagar:
    Men binda de mig här för timmar, dagar,
    Så bryt dem som en man, det är mitt ord.

    Jag vill, jag skall bli frisk, det får ej prutas,
    Jag måste upp, om jag i graven låg.
    Lyss, hör, ni hör kanonerna vid Jutas;
    Där avgörs finska härens återtåg.
    Jag måste dit, förrän min trupp är slagen.
    Skall vägen spärras, Adlercreutz bli tagen?
    Vad blir, du tappra här, ditt öde sen?
    Nej, doktor, nej, tänk ut en sats, min herre,
    Som gör mig för i morgon sjufalt värre,
    Men hjälper mig i dag på mina ben!"
    • "Döbeln vid Jutas", 1848. Runeberg, Johan Ludvig: Samlade arbeten - band III, sid. 93. Albert Bonniers förlag: Tryckt i Helsingfors 1921.