Per Ahlmark

Från Wikiquote
Hoppa till: navigering, sök
Per Ahlmark
Foto: Ann Ek

Per Ahlmark, född 15 januari 1939, är en svensk författare och före detta politiker.

Tidiga citat[redigera]

  • Det är märkligt att något så uppenbart som att alliansfriheten kräver ett starkt försvar och att ett starkt försvar fordrar taktiska atomvapen inte uppfattas som ett axiom.
    • Per Ahlmark i antologin Unga liberaler: nio inlägg i idédebatten (Bonniers, 1961).
  • Vår tids viktigaste fredsförbund heter därför inte Förenta Nationerna utan Atlantpakten. I motsats till FN förlamas inte NATO av ryska direktiv.
    • Per Ahlmark i antologin Unga liberaler: nio inlägg i idédebatten (Bonniers, 1961).
  • Enligt dagens planer kan vårt försvar i bästa fall utrustas med taktiska atomvapen i slutet av detta decennium och då endast i begränsat antal och i få utföranden.
    • Per Ahlmark i antologin Unga liberaler: nio inlägg i idédebatten (Bonniers, 1961).

Vänstern och tyranniet[redigera]

Citat ur Vänstern och tyranniet : det galna kvartsseklet (Timbro, 1994).

  • Visst har Sverige konsekvent kritiserat diktaturer, nämligen fem stycken. Tjeckoslovakien (”diktaturens kreatur”), Franco-Spanien (”satans mördare”), grekjuntan, Sydafrika och Chile. Detta är (eller var) utmärkt och naturligt. Fyra av de länderna är nu fria. I Sydafrika pågår en politisk process, som troligen kan föra bort från rasförtrycket.
    Men det intressanta är att det just varit dessa fem diktaturer som man fördömt, medan man varit tyst om länder med liknande system, eller med lika hårt förtryck. Det finns mängder av regeringar, som vilar (eller vilade) på sin förmåga att utöva våld eller skrämma folk och som Sverige nästan alltid har tigit om, eller hyllat.
    • Undén-Palme-linjen, s. 19.
  • Arabvärlden har ett tjugotal diktaturer. Har någon svensk socialdemokrat kallat Syriens ledare för ”satans mördare”, när Assadregimen till exempel under en vecka 1982 i Hama sköt ihjäl omkring 20 000 människor ur sitt eget folk för att slå ner ett uppror? Sten Andersson hade bara ljusa ord i Damaskus 1988 när han som svensk utrikesminister kom från ett möte med de syriska ledare, som förföljer sina egna medborgare och då länge utgjort ett stort och ibland till och med avgörande hinder för en fredlig utveckling i Mellersta Östern.
    • Undén-Palme-linjen, s. 20.
  • Förenta Nationernas och västmakternas politik i Bosnien har varit skandalös. För det första införde de ett vapenembargo som främst drabbar muslimerna, det vill säga man har hindrat majoritetsgruppen i landet att försvara sig mot serbers (och kroaters) angrepp. För det andra vägrade Nato att med egna flygangrepp slå sönder serbiska militära ställningar på t ex bergen runt Sarajevo.
    Denna kombination är oerhörd. Muslimerna har utsatts för ständig belägring, beskjutning och fördrivning utan att skyddas av egna eller andras vapen. De serbiska angriparna kunde koncentrera sig på att slakta och förnedra civila. Talet om ”en ny världsordning” fick sitt hånfulla eko i sveket mot Bosnien.
    • Om sveket mot Bosnien, s. 229.
  • Och var slår serberna till nästa gång om de tror att väst bara protesterar i ord. Kommer angreppet att riktas mot Kosovo? Om Serbien börjar bedriva etnisk rensning där – vad gör Turkiet? Om Turkiet ingriper – kommer Grekland att stå passivt? Vad händer då i Makedonien? Bristen på reaktion från väst har ökat risken för ett stort Balkankrig senare.
    • Om sveket mot Bosnien, s. 230.
  • Bildt hade rätt om kommunismen, visade tydligt sambandet mellan fred och frihet och höll fast vid sin övertygelse när Palme hetsade mot honom. Han såg klart om Gulfkriget. Men Bildt är tondöv inför antisemitismen och har bagatelliserat rasismen i Sverige som ett ”randfenomen”. Han är naturligtvis inte lika okänslig inför etnisk rensning som inför etniska fördomar. Men sådana konflikter passar inte in i hans maktpolitiska scheman.
    • Per Ahlmark om Carl Bildt. Om sveket mot Bosnien, s. 231.

Det öppna såret[redigera]

Citat ur Det öppna såret : om massmord och medlöperi (Timbro, 1997).

  • Efter den lika och allmänna rösträttens genomförande i vårt land, dvs efter första världskriget, har ingen svensk regeringschef i fredstid varit så pigg att ta avstånd från vissa demokratier som Palme, och så ivrig att betona gemenskap med ett antal diktaturer. Man kan också säga att ingen statsminister i vårt land under 1900- talet gett så pregnanta eller känsloladdade uttryck för avsky, oberoende av om det gällt en fri eller ofri nation. Ofta var Palme ovillig att medge att ett land som han prisade byggde på terror, eller att en nation han fördömt var en folkstyrelse.
    [...]
    Den som vägrar lära sig hur mycket som kommunism, fascism och nazism har slitit sönder står i regel rådvill inför konfrontationer i vår tid. Han tar stora steg tillbaka från de insikter som 1900- talet borde ha tvingat på oss alla. I den meningen, och med tankepå den roll som den omvända rasismen spelade i hans politiska åskådning, ser jag Olof Palme som en ofta reaktionär utrikespolitiker.
  • Palmepanegyrikindustrin har andra avsikter, värderingar och bilder av verkligheten. Sällan blir de redovisade annat än i svepande sammanfattningar. För skönmålarna handlar det mer om att etablera en myt än att söka sanningen.
    Det gäller främst att befästa tron att socialdemokratin alltid vetat bäst hur utrikespolitik i Sverige ska bedrivas. Inte ens uppenbara fiaskon från Palmes tid eller senare – kallsinnet inför Baltikum före befrielsen, fascinationen inför Castros Kuba, närmast hatfyllda formuleringar om Israel och positiva omdömen om demokratin i Khomeinis rike, de bugande orden inför Saddam Hussein och de kyliga orden om FN-alliansen, vänligheterna om Honecker etc – 221 har partiets ledande män och kvinnor velat erkänna. Fasaden får inte rämna.

Israel[redigera]

Citat om Israel.

  • De svenska Israelvännerna har hela tiden varit långt mer förutseende och känsliga för palestiniernas rättigheter än vad de svenska Israelfienderna varit. Israels fiender har ju kramat om Arafat, under en lång period när han talade för konfrontation och Israels utplåning. Alla vänner till palestiniernas rättigheter borde ha fördömt PLO:s politik innan den ändrades för knappt 10 år sedan. Istället sprang Palme-kvartetten omkring och pussade på Arafat, vilket förlängde palestiniernas lidande. Att nu Göran Persson satt punkt för den epoken och helhjärtat stöder Israels rätt att leva och försvara sig är mycket glädjande. Jag är ju knappast känd för att uppskatta socialdemokraterna, men jag beundrar Persson - dels för kampanjen om Förintelsen, dels för Sveriges omläggning av politiken gentemot Israel.
    • Per Ahlmark intervjuad i den judiska tidskriften Menorah, nr. 4 1999, s. 12. Källa
  • Israel är ju ett mirakel, och för omedvetet vår tanke till Ben Gurions klassiska uttalande om att den, som inte tror på mirakel inte är någon realist. Aldrig tidigare har det hänt att en nation varit dödshotad i flera krig och hundratals terrorattacker. Ändå har Israel förblivit en vital demokrati med fria val och fri debatt. Dessutom är Israel den enda demokratin i hela området. Alla de tjugo arabiska länderna är ju diktaturer med olika hårdhetsgrad. Därför är det en moralisk och ideologisk skyldighet för fria människor världen över att stödja Israel.
    • Per Ahlmark intervjuad i den judiska tidskriften Menorah, nr. 4 1999, s. 12. Källa
  • På sätt och vis har tanken på Israel blivit mitt öde, eftersom jag nu i mer än 30 år har funderat varje dag på vad som händer där. Demokratin är kanske det viktigaste för mig. Men lika dramatisk är ju insikten att det folk, som Hitler nästan utplånade, kunde återfå sin nation och förvandla den till ett föredöme för många andra länder.
    • Per Ahlmark intervjuad i den judiska tidskriften Menorah, nr. 4 1999, s. 12. Källa

Irak[redigera]

  • Min gissning är att USA inte kommer att låta Irak att återigen vilseleda Blix och de inspektörer som han leder. Oavsett hur krisen utvecklas så har FN försummat sina skyldigheter när man valde en mes ["wimp"] att leda de inspektörer som förväntas stå emot odjuret i Bagdad.
    • Per Ahlmark i kolumn i Washington Times, 1 november 2002. Källa
  • Dessa tre skäl - att tiden rinner ut för att kontrollera Iraks farligaste vapen, att regimen med säkerhet har gömt dem effektivt och systematiskt ljuger om det samt att chefen för inspektörerna knappast förstår de fasor som Saddam kan utlösa - leder till en bister slutsats. Irak kommer gång på gång att bryta mot den nya resolutionen från FN:s säkerhetsråd. Krig tycks ofrånkomligt och inleds troligen inom tio veckor.


  • Framför allt kommer Amerikas armé att leta fram de hittills dolda, väldiga kvantiteterna av vapen för massförstörelse, inklusive Saddams projekt för atombomber.

- Per Ahlmark i kolumn i Dagens Nyheter, "Det här är nog Iraks framtid", 25 januari 2003. Källa

Andra om Per Ahlmark[redigera]

  • /.../en i liv, politik och poesi misslyckad Ahlmark/.../
    • Jan Myrdal i efterordet till Maos lilla röda, sid. 206. 1994 års utgåva.

Externa länkar[redigera]

Wikipedia-logo-v2-sv.svg
Wikipedia har en artikel om:
Per Ahlmark