Vissarion Belinskij

Citat relaterade till Vissarion Belinskij.

Vissarion Grigorjevitj Belinskij (ryska: Виссарион Григорьевич Белинский) född 30 maj 1811 i Finland död 26 maj 1848 var en rysk litteraturkritiker, essäskrivare och social tänkare.

Citat

• Känslan är eld, tanken - olja.
  • Ur "En blick på ryska litteraturen 1847". Andreae, Daniel; Edfelt, Johannes; Fröberg, Paul: Citatboken, Natur och kultur, Stockholm 1987. ISBN 91-27-01681-1.

• Ack, hur bra passar de inte in på alla våra genier och halvgenier, dessa skaldens rörande ord:
  Han gick aldrig i blom
  men utblommad var
  i mulna dagars morgon!
  • Ur "Litterära drömmar". Andreae, Daniel; Edfelt, Johannes; Fröberg, Paul: Citatboken, Natur och kultur, Stockholm 1987. ISBN 91-27-01681-1.

• Det finns en grov, låg ynkedom, naken, ohöljd, smutsig ..., det finns också en stolt, självbelåten, prålig ynkedom, en storslagen ynkedom (...), som åker omkring i kalesch, som är höljd i guld, talar klokt, hälsar artigt (...). För både den ena och den andra sortens ynkedom behövs ett eget, speciellt gissel, behövs en egen Nemesis.
  • Ur "Om den ryska novellen och om herr Gogols noveller". Andreae, Daniel; Edfelt, Johannes; Fröberg, Paul: Citatboken, Natur och kultur, Stockholm 1987. ISBN 91-27-01681-1.

• Knutpiskans förkunnare, okunnighetens apostel, obskurantismens förkämpe, upplysningens fiende, vilda seders panegyriker - vad gör ni? ... Kasta en blick på era fötter: ni stå ju vid en avgrund ... Att ni stöder en sådan lära på den ortodoxa kyrkan - det kan jag ännu förstå; den har alltid varit knutpiskans stöd och despotismens tjänare. Kyrkan blev en hierarki, alltså en förkämpe för icke-jämlikhet, en insmickrare hos makten, en fiende och förföljare av broderskap mellan människorna - vilket den alltjämt fortsätter att vara. Har ni, författare till Revisorn och Döda själar, har ni verkligen uppriktigt, av hjärtat, stämt upp er hymn till det avskyvärda ryska prästerskapet, den världsliga maktens tjänare och slav; vet ni då verkligen inte att vårt prästerskap är allmänt föraktat av det ryska samhället och det ryska folket? Vad mig personligen beträffar, så överlämnar jag åt ert samvete att berusa sig med att betrakta den gudomliga skönheten i självhärskardömet (det är lugnt, och även fördelaktigt); men fortsätt att välbetänkt betrakta den ur ett sköna fjärran, på nära håll är den inte så skön och inte så ofarlig.
  • Brev till Gogol 15 juli 1847. Andreae, Daniel; Edfelt, Johannes; Fröberg, Paul: Citatboken, Natur och kultur, Stockholm 1987. ISBN 91-27-01681-1.