Aleksandra Kollontaj

Citat relaterade till Aleksandra Kollontaj.

Clara Zetkin och Kollontaj på Kommunistiska Internationalens kongress 1921

• Vi har svårt att finna så mycket som ett enda exempel i den proletära kvinnans kamp för sitt materiella välstånd, där den allmänna feministiska rörelsen inverkat på ett för arbeterskan gynnsamt sätt. Det som de proletära kvinnorna inte själva tillkämpat sig när det gäller att förbättra sin ekonomiska ställning, har de arbetarklassens förenade ansträngningar att tacka för - i allmänhet, och sig själva i synnerhet. Historien om arbeterskornas kamp för bättre arbetsvillkor och för ett drägligare liv är historien om proletariatets befrielse.
  • Kvinnans kamp för ekonomisk frigörelse. [1]

• Med alla dessa exempel från verkligheten vill vi inte alls rikta förebråelser mot feministerna för deras avsiktliga önskan att snärja "godtrogna" proletära kvinnor i sina garn. Tvärtom - det råder inget tvivel om att feministerna handlar uppriktigt och närmar sig de proletära kvinnorna med en naiv tro på solidariteten i kvinnornas uppgifter och strävanden i alla befolkningsklasser. Roade sig inte den franska bourgoisien med en liknande illusion i slutet av 1700-talet, när de framställde sig som företrädare och betjänare av alla demokratiska befolkningsskikts intressen? Men alla försök av jämlikhetskämparna att förena precis alla kvinnor under en gemensam fana är oundvikligt dömda till undergång. Feministerna kan inte med sina krav samtidigt svara mot de ekonomiska intressena hos dem som säljer sin arbetskraft och hos dem som köper den och strävar att dra ut största möjliga vinst ur den för sin egen räkning. För de av feministerna, som är mest lyhörda för sociala missförhållanden, återstår endast en - o ve! en ytterst ofullkomlig väg - att med filantropi läka de gapande såren hos dagens mänsklighet . . .
  • Kvinnans kamp för ekonomisk frigörelse [2]

• Under sin svåra marsch mot den ljusa framtiden lär sig den proletära kvinnan - denna nyss så förnedrade, rättslösa och misshandlade slavinna - att befria sig från alla slaviska dygder som häftat vid henne. Steg för steg blir hon en självständig arbetare, en oberoende personlighet, frihetsälskande . . . Det är hon, som i gemensam kamp med proletären erövrar rätten till arbete för kvinnan. Det är hon - "den lilla systern", som ståndaktigt, envetet röjer väg för framtidens fria, jämlika kvinna . . . Vad skulle då arbetarkvinnan söka i förbund med borgerliga feminister? Och vem kommer egentligen att vinna på ett sådant förbund? Naturligtvis inte arbetarkvinnan: hennes räddning, hennes framtid ligger i hennes egna händer. När hon står på vakt för sina klassintressen utan att låta sig förledas av storslaget tal om gemenskapen i "hela kvinnovärlden", så får och kan inte arbetarkvinnan glömma, att medan de borgerliga kvinnornas mål är konsolidering av det egna välståndet inom ramarna för dagens antagonistiska samhälle, så är deras mål ett annat: att i den gamla utlovade världens ställe bygga upp ett nytt, ljust tempel av gemensamt arbete, kamratlig solidaritet och glad frihet . . .
  • Kvinnans kamp för ekonomisk frigörelse [3]

• Privategendomens diktatur har under århundraden hållit kvinnan i slaveri. De arbetandes diktatur ska befria henne.
  • Kvinnans kamp för ekonomisk frigörelse [4]