Carl Jonas Love Almquist

Матеріал з Wikiquote
Перейти до навігації Перейти до пошуку
Wikipedia-logo-v2-sv.svg
Wikipedia har en artikel om:
Carl Jonas Love Almquist

Carl Jonas Love Almquist (Carl Jonas Ludvig Almquist), född 28 november 1793 i Stockholm, död 26 september 1866 i Bremen, Tyskland; svensk författare och tonsättare.



  • Cigarren, likt mycket annat i världen, tog slut.
    • Boken "Det går an"
  • Vad bjuder oss uppriktigt Afrika?
    Vad visa kan Amerika?
    Vad Asien? Vad allt Europa?
    Jag trotsar öppet alltihopa.
    Men Skandinavien – det är alladar!
    Blott Sverige svenska krusbär har.
    • "Om svenska rim" (1838)
  • Om man med sitt livs grundtycke och kärlek är i Sverige och därutur skådar med förtjusning det ädla, sköna och hänryckande i andra länder, andra tider och hos andra folk, vore de än aldrig så många; så blir man därav icke onationell, icke osvensk. Men tillfredställes det behov en svensk har av skönhet blott genom det utrikes angenäma, och detta icke grundat på tycke för svenskt behag, så får hela människan, oaktat född i Sverige, därigenom ett lynne av blott allmänlighet; hon saknar den landegenhet, den individuella skuggning, som skulle göra henne till en intressant person; hon lyssnar icke till naturens ljud omkring sig, fattar dem icke, värderar dem ej, och är icke hemma.
    • "Svenska fattigdomens betydelse" (1838)
  • Skulle, så som någon tror, det onationella i Sverige ej blott fortfara att bibehålla sig, men till och med bekomma övertaget, då bleve missförhållandet här i landet så stort, att staten kan gå sönder. Och sedan staten gått sönder, kan det väl hända att den uppslukas. Sådant vore icke underligt, det har gått så på flere ställen…
    • "Svenska fattigdomens betydelse" (1838)
  • Vad nationlighet, eller – då det nu är frågan om vårt land – vad svenskhet är, det kan kännas djupt: det är ett odödligt sinnelag hos den som har det: svensk natur, med folk, sjöar, berg och skogar, står då för ens håg i sin egna och rätta färg. Men [för] den person, som icke har detta sinnelag, kan författaren lämna föga undervisning därom, emedan det nästan intet tillhör det rationella. Det har huvudsakligen sitt hem i känslan.
    • "Svenska fattigdomens betydelse" (1838)
  • Den ungdom, som ännu icke har sin bildning gjord, men som går att uppfostras, skulle det då kanhända vara ett angenämt göromål, att undervisa vari svenskhet består? – Icke heller; och hör varför icke. – Det är så ljuvt att en frisk vårmorgon inandas luften och den balsamiska ångan ifrån träd och örter; är det icke så? Men skulle man då hava en vän vid sin sida, och man begynte utreda strupens handlingssätt vid inandningen, eller vad det egentligen är som gör att lungan finner sig så väl av vårluften, och huru kolet i blodet lättas eller avdunstar genom det i atmosfären utvecklade myckna syret vid denna årstid – vilket spektakel! Däri vore visst något av värde för kemisten eller läkaren, men icke behövs undersökningen för en, som ville uppfriskas av våren. Likadant skulle företaget vara att undervisa om svenskhet. Men du kan lära dig känna den; och det skall du lära dig själv.
    • "Svenska fattigdomens betydelse" (1838)
  • Svenskheten består således icke i en fnurr, en arkeologisk dammighet, tillgjord tråkighet, eller ett slags patriotisk styvhet och pock – den består i att vara svensk, mer än att ropa på att man är svensk.
    • "Svenska fattigdomens betydelse" (1838)
  • Men ett enda likväl – ett visst stort – har svensken enskilt ifrån andra i Europa blivit ämnad till: det är till fattigdom. Kunde vi endast lära oss den rätt. Vi hava den, mer eller mindre, alla; men mången ibland oss bär sig oskickligt åt med den huvudkaraktär i världen, som Gud givit oss. Svensken är fattig. Förstår han detta, så har han vunnit kärnan för sin nationalitet, och är oövervinnelig.
    • "Svenska fattigdomens betydelse" (1838)
  • Att vara fattig, det betyder att vara hänvisad på sig själv.
    • "Svenska fattigdomens betydelse" (1838)
  • Detta lynne "att finna sig stark i fattigdomen" utgör en av hemligheterna, ehuru ofta djupt förborgad, i svenska väsendet.
    • "Svenska fattigdomens betydelse" (1838)