Gerhard von Schulze-Gaevernitz
| Citat relaterade till Gerhard von Schulze-Gaevernitz. |
Grundriss der Sozialökonomik[redigera]
- De 9 storbankerna i Berlin och de till dem anslutna bankerna förvaltade i slutet av 1909 11,3 miljarder mark, d.v.s. c:a 83% av hela det tyska bankkapitalet. Deutsche Bank, som tillsammans med de till den anslutna bankerna förvaltar omkring 3 miljarder mark, utgör vid sidan av de preussiska statsjärnvägarna den största - och samtidigt mest decentraliserade - kapitalsammanslutningen i den gamla världen.
- Om den högsta ledningen av den tyska bankvärlden har anförtrotts ett dussin män, så är deras verksamhet redan nu av större betydelse för hela folkets väl än de flesta statsministrars [här är det fördelaktigare att glömma 'sammanflätningen' mellan bankmän, ministrar, industriherrar och rentierer ... Lenins anmärkning] ... Låt oss tänka oss de påvisade utvecklingstendenserna utdragna till deras sista konsekvens: nationens penningkapital är förenat i bankerna, de senare kartellmässigt förenade, nationens investeringskapital har förvandlats till värdepapper. Då förverkligas Saint-Simons geniala ord: 'Den nuvarande anarkin i produktionen, som härleder sig ur det faktum, att de ekonomiska förhållandena utvecklar sig utan enhetlig reglering, måste vika för en organisation av produktionen. Det blir inte längre isolerade företagare, som oberoende av varandra, utan kännedom om människornas ekonomiska behov, inverkar på produktionens gestaltning, utan detta tillkommer en social institution. En central förvaltningsmyndighet, som från sin högre ståndpunkt förmår överblicka den sociala ekonomins vidsträckta område, kommer att reglera denna till helhetens bästa och överlämna produktionsmedlen i lämpliga händer, och särskilt skall den sörja för en ständig harmoni mellan produktion och konsumtion. Det finns institutioner, som bland sina uppgifter upptagit en viss organisation av det ekonomiska arbetet: bankerna.' Vi är ännu långt ifrån dessa ords förverkligande, men vi befinner oss på väg till deras förverkligande - marxism på ett annat sätt, och endast till formen annorlunda än Marx tänkte sig den.
- Grundriss der Sozialökonomik, sid 146. Här citerat ur Lenins Imperialismen som kapitalismens högsta stadium [2].
- Med den fortgående koncentrationsprocessen blir den krets, till vilken man kan vända sig med stora kreditanspråk, allt trängre, så att storindustrins beroende av några få bankkonsortier ökar. Det intima sambandet mellan industrin och finanskretsarna inskränker de till bankkapital hänvisade industribolagens rörelsefrihet. Av denna orsak följer storindustrin bankernas tilltagande förtrustning med blandade känslor. Således visar sig redan flera ansatser till vissa överenskommelser mellan de enskilda storbankkonsortierna, vilka går ut på en inskränkning av konkurrensen.
- Grundriss der Sozialökonomik, sid. 155. Här citerat ur Lenins Imperialismen som kapitalismens högsta stadium [3].
Britischer Imperialismus[redigera]
- England förvandlas småningom från industristat till långivarstat. Trots den industriella produktionens och även den industriella exportens absoluta ökning växer den relativa betydelsen av ränte- och dividendinkomster, av emissions-, kommissions- och spekulationsvinster för hela folkhushållningen. Detta faktum utgör enligt min mening den ekonomiska grundvalen för det imperialistiska uppsvinget. Långivaren är fastare förbunden med låntagaren än säljaren med köparen.
- Britischer Imperialismus, sid. 122. Här citerat ur Lenins Imperialismen som kapitalismens högsta stadium [4].
- Bland kapitalplaceringarna i utlandet kommer i främsta rummet de, vilka tillfaller sådana länder, som är politiskt avhängiga eller intimt förbundna med långivarstaten: England lånar åt Egypten, Japan, Kina, Sydamerika. Dess örlogsflotta spelar här i nödfall skatteindrivarens roll. Englands politiska makt skyddar det mot revolt från låntagarna.
- Britischer Imperialismus, sid. 320 och följande. Här citerat ur Lenins Imperialismen som kapitalismens högsta stadium [5].