Hjalmar Lundbohm

Från Wikiquote
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Hjalmar Lundbohms porträtt målat av Carl Wilhelmsson

Hjalmar Lundbohm (25 april 1855 - 4 april 1926).

Citat av Hjalmar Lundbohm[redigera]

  • Gubben D:s förevisning intressant. Fru D. ser ut som ett porträtt från förra århundradet. Hennes svärdotter ovanligt vacker.
    • Anteckning av Hjalmar Lundbohm under sin resa i Nordamerika 1891-92. Åström, Yngve (1965) s. 46
  • Chicago är som du, liksom alla här hemma, alltför väl veta ett smutshål där man får rätt dålig mat och bor illa men betalar dyrt.
    • Hjalmar Lundbohm i ett brev till sin mor i december 1893. Åström, Yngve (1965) s. 54
  • Kiirunavaara själv, som nog undrar vad allt detta skall betyda, ty hon är förut icke van att se annat än lappkåtor, börjar få ett ganska förändrat utseende. Fullt med små järnvägar omsluta henne från foten till toppen och om några veckor får jag ett litet lokomotiv, som skall löpa runt om på dessa och småningom avkläda henne all jord och all grönska. Det är på sätt och vis sorgligt men också roligt. Jag hoppas att hon själv känner det på samma sätt.
    • Hjalmar Lundbohm i ett brev till prins Eugen den 23 juli 1900. Åström, Yngve (1965) s. 97-98
  • Du ska rita den som en lappkåta.
  • Människan är inte anlagd för vetande, hon är anlagd för tro.
    • Hjalmar Lundbohm efter en tröttsam föreläsning 1919. Åström, Yngve (1965) s. 169
  • Var så snäll och stryk ut orden dr. phil. efter mitt namn; jag tycker så lite om titlar.
  • Broder, nog fan vet jag hvad samvete är, men jag brukar icke någonsin rådfråga detsamma utan handlar på känn och det får gå som det vill.
    • Hjalmar Lundbohm i ett brev till generaldirektör Herman Rydin. Åström, Yngve (1965) s. 196
  • Skulle något vara min särskilda förtjänst, så anser jag det vara, att jag från början klart vetat att om arbetet skall bli gott, så måste den som utför det också ha ansvaret och ha rätt att känna glädjen över att det lyckas. Det är den viktigaste regeln för en arbetsledare, att han väljer intelligent folk och sedan låter dessa arbeta ifred. Många ha en annan uppfattning och det går ändå, men allt går inte lika bra.
    • Hjalmar Lundbohm i ett tacktal under en middag på sin 60-årsdag. Åström, Yngve (1965) s. 233-234
  • Jag vill nu endast säga, att den vänskap I nu visat att I hyst och hyser för mig, aldrig av mig kan glömmas. Jag har älskat Eder bygd, jag har älskat Eder alla, jag har älskat mitt arbete hos Eder. Måtte den ringa insats för Lappland och för dess innebyggare, som det förunnats mig att göra och vilken av Eder skattats så högt, medföra välsignelse och lycka nu och allt framgent. Detta är den önskan och det hopp, varmed jag i ödmjukhet beledsagar mitt hjärtevarma tack för Eder hyllning. Vördsammast, Hjalmar Lundbohm.
    • Tackskrivelse till Kirunas befolkning efter en hyllningsskrift han mottagit på sin 70-årsdag. Åström, Yngve (1965) s. 237
  • Si, av kvinnor är världen full.
    • Hjalmar Lundbohm om att han aldrig gifte sig. Åström, Yngve (1965) s. 46
  • Män skola icke dansa. Låt kvinnorna dansa för oss.
    • Hjalmar Lundbohm. Åström, Yngve (1965) s. 235
  • Vill ni ha bättre människor - nåväl, förbättra deras levnadsvillkor, höj deras löner, minska deras arbete, giv dem bättre föda, ljusare, vackrare rymligare bostäder, öka deras kunskaper, låt vetenskapen tjäna dem, konsten förfina dem, bered dem sunda förströelser och trygga deras ålderdom.
    • Hjalmar Lundbohm i försvar mot LKAB. Andrén (1989) Konsten i Kiruna. Patriarkalism och nationalromantik 1900-1914. Sid 27.[1] Med flera.[2][3]

Citat av andra om Hjalmar Lundbohm[redigera]

  • Vad jag såg, var en ganska kortväxt och något korpulent herre, som trots en en mörk kostym -- framförallt gjorde intryck av rött. Han var rödblond, och det smala helskägget pekade nästan rakt fram, för Lundbohm lade gärna tillbaka huvudet, när han skulle se på någon, framför allt om han skulle 'ta mått på honom', som man säger. Den ställningen berodde på hans karakteristiska ögonlock. Han blickade ut mellan dem som genom visirspringan i en hjälm, och objektet hade en ganska livlig förnimmelse av att det var underkastat granskning. Till det röda intrycket bidrog också en av de rödaste slipsar jag sett, och kanske vetskapen, att Lundbohm ansågs vara lite radikal -- det var efter den tidens begrepp det! Snart fick man också erfara, huru intensivt det ansiktet kunde lysa upp av intresse, av välvilja och förstående humor.
    • Per Geijer om sitt första intryck av Lundbohm i Kiruna 1904. Åström, Yngve (1965) s. 187-188
  • Dr. Lundbohm var en overvældende Personlighed -- næsten en Demon -- tilltrekkende og frastøtende -- varm eller kold -- alt efter den herskende stemning. Hans Indre var ikke let tilgængeligt -- ej heller hans Ydre -- han var en trold, en Bjergmand, som -- kundelvis -- havde paataget sig Menneskeskikkelse.
  • Det börjar bli ganska tomt efter alla gamla vänner. [...] och nu har i år Lundbohm också gått bort. Det var ju bara gott, så nere som han sista tiden var. Han var i det närmaste borta redan förut, men vemodigt känns det, och tomt. Han var en verklig vän.
    • Prins Eugen i ett brev fyra dagar efter Lundbohms bortgång. Åström, Yngve (1965) s. 231
  • Åt Hjalmar Lundbohm, mannen av medborgardygd. Människovännen. Skönhetsälskaren. F 1855. D 1926. Till fosterlandets båtnad blottade han bärgets skatter och skapade staden.

Referenser[redigera]

  • Åström, Yngve (1965) Hjalmar Lundbohm - Lapplands okrönte kung. LT:s förlag.

Externa länkar[redigera]

Wikipedia-logo-v2-sv.svg
Wikipedia har en artikel om:
Hjalmar Lundbohm