Ture Malmgren

Från Wikiquote
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Citat relaterade till Ture Malmgren.
Ture Malmgren

Ture Malmgren (född 7 juni 1851, död 3 augusti 1922) var en svensk journalist, författare, redaktör, affärsman, lokalpolitiker, riksdagskandidat, kvinnorättskämpe, trädplanteringsaktivist, nykterhetsrörelsemedlem, vinkännare, brandman, filantrop, ordförande i Uddevalla stadsfullmäktige, och grundare av tidningen Bohusläningen – bland mycket annat.

Utöver sina engagemang i affärer, politik och välgörenhet startade även Malmgren flera stora byggnadsprojekt, bland dem Villa Elfkullen, Fjällhyddan, och Tureborgen.

Källbelagda citat[redigera]

Tidningen[redigera]

  • Bohusläningen ska vara en lykta för dem som vilja se sig omkring, oläglig för dem som har något att dölja!
    • Ture Malmgren 1878 om Bohusläningen, återgivet i tidningens ledarsektion 2014.[1]
    • Det ursprungliga citatet lyder: "en rätt tidning skulle vara en lykta, välkommen för dem som vilja se sig omkring, oläglig för dem som ha något att dölja, vara en skiltvakt vilken då och då ropar i gevär."[2]
  • Vi ansågo ett sådant företag vara av behovet påkallat, för att i någon mån söka värna den stora allmänhetens rätt gent emot de övergrepp, varför gärna de äro utsatta som ej äga makten i händerna och ej kunna påräkna att i något större offentligt organ få uttala sina behov, sin klagan och sina förhoppningar. Vi lovade i vår anmälan att vi aldrig skulle komma att ingripa på personlighetens helgade mark.
    • Om Bohusläningens grundande och vision, 22 oktober 1879.[2]
  • [...] en sant frisinnad tidning, som på samma gång den rensade luften från för ett sunt samhällsliv skadliga beståndsdelar, även sökte att genom ledande uppsatser rycka stad och län framåt på utvecklingens väg.
    • Om Bohusläningens grundande och vision, 22 oktober 1879.[2]

Bohuslän[redigera]

  • När Bohuslän vill framåt, hänger Göteborg efter som ett tungt, tungt block.
    • Om Bohuslän, 1879.[2]
  • Konglomeratet Göteborgs och Bohus län står i historiens bok antecknad på ett föga avundsvärt blad, då Bohuslän, befriat från den besvärliga kamraten, skulle intagit en bra mycket respektablare plats.
    • Om Bohuslän, 1879.[2]
  • Landskapet ser sig övergivet av sin hövding under striden med det mäktiga Göteborg, som under inflytande av en allt uppslukande koncentreringslusta vill hålla Bohuslän i sitt ledband.
    • Om Bohuslän, 17 april 1882.[2]
  • Låt dessutom vårt län få sitt residens på sin naturliga centrala plats och såsom i vårt östra grannlän, en kraftig vilja vid styret.
    • Om Bohuslän, okänt datum.[2]

Religion[redigera]

  • Sådan ofördragsamhet, så mycken okunnighet, så mycket förföljselusta, att man med häpnad frågar sig själv: leva vi verkligen i nittonde århundradet? Och bygga och bo vi i det land vilket skalderna besjunigt som frihetens stamort på jorden?
    • Om ett åtal mot en folkskollärare som stod anklagad i Skåne för att i sin religionsundervisning gått emot församlingens och prästens åsikter, 1879.[2]
  • Vidare hava vi nog att söka en viktig orsak till folkets misantropiska uppfattning av världen, livet, sig själva och sin verksamhet samt till liknöjdheten och den avoga stämningen mot upplysning och vetande i den, vi hade så när sagt hemska tyngd, varunder samvetena och åsikterna hållas nedtryckta av den utefter vår västkust grasserande andliga dimma, som benämnes 'schartauanism', rätteligen en 200-årig gengångare från en viss riktning av gammal tysk teologi.
    • Om den bohuslänska schartauanismen, 14 november 1881.[2]
  • Den fasans och förbannelsernas värld vartill 'schartauanerna' döma de flesta av sina arma medmänniskor under det de själva leva lycksalighetens liv på feta prästgårdar...
    • Om den bohuslänska schartauanismen, 1881.[2]

Politik[redigera]

  • Den tid skall komma [...] då uttrycket 'bättre' ganska rättvist skall kunna användas även om ädla själar i blus eller vadmalströja och benämningen 'sämre' lika billigt tilläggas alla moraliskt sjunkna personligheter, de må bo i slott eller jordkojor, gå klädda i purpur eller trasor, äga Rothschilds miljoner eller tigga sitt bröd.
    • Om uttrycket "bättre" och "sämre" folk, 13 januari 1879.[2]
  • Ty vi måste erkänna att strejken stundom varit det enda medel varigenom arbetarna kunnat förskaffa sig rättvisa.
    • Om arbetarnas rätt till strejk, 1880-tal.[2]
  • Men om vi sålunda undgått att räkna oss bland socialister i den mening som i utlandet givits åt detta namn en så dålig klang, så bör detta endast utgöra en maning till oss allesammans, bliva socialister i en annan och bättre mening, i den meningen nämligen att sträva efter att göra motsatsen mellan fattigdom och rikedom så litet kännbar som möjligt.
  • Unionen i dess hittillsvarande form har icke kunnat föra folken närmare varandra. Men kanske skall en hjärteunion dock följa den i spåren. Det vore åtminstone vår uppriktiga önskan och vårt hopp.

Övrigt[redigera]

  • Åren rulla, seklet fylles, snart för åldrig man.
    På din uppgift, löst i livet, lugnt du blicka kan.
    Fast som en klippa, seg som malmen,
    därtill djärv i strid, sökte du det nya föra fram i brytningstid.
    På den grund, du därmed lade, har det fria ordet,
    också kunnat gro och växa, här i stenig jord.
    • Till fadern Carl Gabriel Malmgren, på dennes 90-årsdag 1902.[3]

Andra om Malmgren[redigera]

  • Häll redaktören på jubelfästen!
    Häll Bohusläningen med för rästen!
    vid fortsatt bygge på lagda grunder
    må turen städse bli trogen Turen!
  • Bohusläningen fick ej Ture Malmgren som en fix och färdig sak, snyggt och prydligt inslagen i ett paket från en leverantör, utan han byggde upp tidningen från grunden.
    • Albin Olsson, Bohusläningens redaktionssekreterare, minnesruna över Malmgren 1922.[4]

Referenser[redigera]

Wikipedia-logo-v2-sv.svg
Wikipedia har en artikel om:
Ture Malmgren
  1. Bohusläningen, 10 februari 2014. s. 2.
  2. 2,00 2,01 2,02 2,03 2,04 2,05 2,06 2,07 2,08 2,09 2,10 2,11 2,12 2,13 2,14 Hansson, Wilhelm; Jonsson, Erik; Lidman, Sven: 100 år med Bohusläningen: Glimtar ur vår bygds historia 1878–1978, Bohusläningen, Uddevalla 1979. 
  3. Ahlén, Berit; Karlsson, Lennart: Uddevalla som bok- och tidningsstad - människorna bakom: en dokumentation över bokbindare, bokhandlare, tidningsägare och boktryckare i Uddevalla från 1600-talet till nutid, International Book Automation, Uddevalla 1998, sid. 65. ISBN 91-630-7009-X. 
  4. Hansson, Wilhelm: Drömmarnas riddarborg, Föreningen Villa Elfkullen, Uddevalla 2002, sid. 14.