Fredrik Reinfeldt

Från Wikiquote
Hoppa till: navigering, sök
Fredrik Reinfeldt

Fredrik Reinfeldt, född 4 augusti 1965, är Sveriges statsminister och partiordförande i Moderata samlingspartiet.

Innehåll

[redigera] MUF-ordförande

  • Jag måste ge ärliga svar. Jag måste ge en tydlig signal till svenska folket. Tro inte på bidrag i framtiden! Tro inte på politikerna!
    • Intervju i SVT, 1993.
  • Väljarna har röstat på den som de uppfattar ska komma med mest välfärd. Jag tror att det där har varit ett illusionstricks som egentligen har gjort att vi har fått för höga kostnader och egentligen så har inte politikerna råd att betala alla dessa löften. Man måste själv ta sig i kragen.
    • Intervju i SVT, 1993.
  • Kärnan i den moderata framtidsvisionen utgår från uppgiften att tränga tillbaka den övertunga politiska staten till förmån för det civila samhället, med större utrymme för den enskildes beslutsfattande. Detta förverkligas främst genom att sänka skattetrycket. När moderater i regeringsställning uppfattas som att de sviker utställda löften om än större skattesänkningar är det inte en fråga vilken som helst för Carl Bildt att stå till svars för. Nu kan det inte hävdas att den ideologiska övertygelsen eller insikten om behovet av sänkta skatter skulle saknas hos ledande moderater. Varje moderat bär inom sig längtan efter att få medverka till skattesänkningar. [...] För de flesta moderater kan egentligen nästan allt uttag av skatt kritiseras från olika utgångspunkter. Fastighetsskatten är en direkt skadlig skatt, momsen är för hög och uppmuntrar till gränshandel, vår konkurrenssituation skulle förbättras med sänkta löne- och företagsskatter. Kapitalskatten borde sänkas, företagsskatten, arvs- och gåvoskatten borde tas bort helt. Till sist borde inkomstskatten sänkas rejält via sänkta kommunalskatter, avskaffad landstingsskatt och borttagen statlig skatt. Ovanpå detta skulle många moderater vilja se sänkt bensinskatt och sänkta punktskatter på alkohol och tobak.
    • Fredrik Reinfeldt, Dagens Nyheter, 18 november 1993.
  • Det är förvisso glädjande att moderaterna har kunnat trivas bra tillsammans med centern och kristdemokraterna i regeringen. Långsiktigt existerar dock ingen strategisk samsyn mellan dessa partier, framför allt inte med centern. Det är tillsammans med folkpartiet som moderaterna har den strategiska samsynen om hur landets ekonomiska problem skall lösas. [...] Moderaterna kan aldrig fås att stanna i en regering som i grunden inte gör upp med den socialdemokratiska välfärdsmodellen.
    • Fredrik Reinfeldt, Dagens Nyheter, 18 november 1993.
  • Den unga politikergeneration som kommer att ta över efter den som i dag har makten kommer att tvingas diskutera borttagandet av reformer snarare än införandet av nya eller förbättrandet av de gamla. Det är nämligen effekten av att det blir vi som får rensa upp bland de gamla generationspåverkande beslut som den socialdemokratiska välfärdsstaten har lett till.
    • Fredrik Reinfeldt i riksdagen, 8 juni 1994
  • Det har skrivits otaliga hyllmeter om hur den av socialdemokratin skapade välfärdsstaten perverterat förutsättningarna för traditionell normbildning och mellanmänskliga relationer, liksom för samhällsekonomisk långsiktighet.
    • Fredrik Reinfeldt i boken Nostalgitrippen (Stockholm : Moderata ungdomsförbundet, 1995).
  • Jag tycker att man inte ska ha bostadssubventioner till människor som förvärvsarbetar; barnbidraget tycker jag kan tas bort; man kan göra nedskärningar när det gäller föräldraförsäkringen. Det är mycket tuffa besparingar, men det handlar om att byta princip: att rikta hjälp till de som behöver och inte bara rikta hjälp till medelklassen.
    • Uttalande i TV 1993. Källa: Hedin, Oscar, Utmanaren, Sveriges Television, 2006.
  • Han borde framstå som den perfekte moderatledaren att karikera för motståndarna; adelsman, boende på Östermalm, med pojkaktig uppsyn och en Bror Duktig-attityd. Om alla andra liknar Carl bekräftar vanföreställningarna om moderaterna. Det blir ett parti för Carl Bildt-kopior.
    • Fredrik Reinfeldt, om Carl Bildt, under sin tid som MUF-ordförande. Källa: Hedin, Oscar, Utmanaren, Sveriges Television, 2006.
  • Det är för mycket Carl Bildt i partiet. Ett parti som skall vara stort måste ha flera olika företrädare. Det finns i andra partier och det måste finnas i moderaterna också.
    Jag är nog den ende inom partiet som vågar säga att Carl Bildt på ett sätt är ett problem. Hans dominans tar ibland över. Det kommer alltid en stund då man måste ha olika profiler att arbeta med.
    • Fredrik Reinfeldt, om Carl Bildt, under sin tid som MUF-ordförande. Källa: Hedin, Oscar, Utmanaren, Sveriges Television, 2006.

[redigera] Riksdagsledamot

  • I Sverige hyllas inte den som vågar sticka ut. Här bör man komma från enkla förhållanden, vara utan ambitioner, tjäna lite pengar och helst inte vara alltför påläst i svåra frågor.
    • Fredrik Reinfeldt, Svenska Dagbladet, 30 oktober 2002.

[redigera] Partiledare

  • Vi har även låtit [Riksdagens Utredningstjänst] granska de fördelningspolitiska effekterna av vår skattepolitik. Det visade sig då att 50 procent av skattesänkningarna tillföll den tiondel av befolkningen som har de högsta inkomsterna. De fick en årlig förbättring med 24 000 kronor medan den tiondel som hade lägst inkomst tillfördes 1 600 kronor per år. Att moderat politik får sådana fördelningseffekter är varken önskvärt eller nödvändigt. En omläggning har därför inletts och kommer att vara genomförd i god tid före valet 2006.
    • Anders Borg, Fredrik Reinfeldt och Mikael Odenberg i en utvärdering av Moderaternas politik inför valet år 2002, Dagens Nyheter, 4 mars 2004.
  • Den krona som används till sänkt fastighetsskatt är en krona som inte kan användas till sänkt inkomstskatt.
    • Fredrik Reinfeldt argumenterar mot sänkt fastighetsskatt på Moderaternas stämma 2005.
  • Det finns inga fina eller fula energiformer.
    • I tidningen Energigas, nr 4 2005.
  • Det var högläsning ur boken för att visa hur dum jag hade varit. Det är klart att det var helt förfärligt.
    • Fredrik Reinfeldt om sitt möte med den moderata riksdagsgruppen 14 februari 1995. Källa: Hedin, Oscar, Utmanaren, Sveriges Television, 2006.
  • Jag tycker i grunden att det är bra att det finns demokratier som tar ställning mot terrorism, men jag är inte helt nöjd med den brist på rättsliga processer som nu märks.
  • Jag tror mer på tillväxt, kunskap och brottsbekämpning.
    • Fredrik Reinfeldt om sina viktigaste frågor. Källa: Aftonbladet chatt 15 maj 2003.
  • Jag har inspirerats mycket av Gun Hellsvik som kombinerar ett stort kunnande med stor lyhördhet.
    • Fredrik Reinfeldt om sin politiska förebild. Källa: Aftonbladet chatt 15 maj 2003.
  • Herr talman! Ärade åhörare! Det är spänning i luften, det är partiledardebatt, och det pratas om kommande hårda bandage under dagens debatt. Göran Persson ska, sägs det, ägna sig åt ett av sina signum i sin tid i svensk inrikespolitik, att mosa sina motståndare. Vi får väl se hur det blir med det.
    • Riksdagsdebatt, 13 oktober 2004. [1]
  • De säger att tänk om det kommer polacker hit... men vakna, de är ju redan här.
    • Fredrik Reinfeldt apropå diskussionen om att försvåra invandring i samband med EU:s utvidgning, 15 februari 2004.
  • Socialdemokraterna har bara två idéer, att ta makten och att behålla den.
    • Tal i Almedalen, Visby, 6 juli 2004.
  • Jag vet vad Lars Ohly vill bli: Han vill bli en sådan där sidlinjespringare, ni vet de där med flaggorna, bortom planen. Det är ju det som är sanningen. Det förs aldrig en tillräckligt vänsterinriktad politik inriktad på att utsläcka den privata äganderätten. Det är nämligen detta som är det stora projekt som gör att Lars Ohly är kommunist och fortsätter att kalla sig kommunist. Han söker väljarnas mandat för att släcka ut den privata äganderätten i Sverige. Det är sanningen, och det har han inte bett om ursäkt för. För detta hoppas jag att han inte vinner väljarnas stöd 2006.
    • Riksdagsdebatt, 13 oktober 2004. [2]
  • ...jag är också beredd på att skriva under på att Sveriges del i kampen mot terrorismen kommer att tänja en del gränser ... eh ... för vad vi än så länge uppfattat vara korrekta sätt att agera. Det finns legal grund för detta. Jag tror att svenska folket [ska] ställa in sig på att det kan hända igen. Både att utländsk säkerhetstjänst opererar på plats i Sverige. Och att det kan ske avvisningar till länder som använder annat än allmän domstol för att pröva skuldfrågan. ... eh ... Och ibland kan det vara bra att vara rak över det, snarare än det vi har upplevt, tycker jag, för att försöka ... eh ... komma undan diskussion i den här frågan.
    • Fredrik Reinfeldt uttalar sig om de två egyptiska medborgare som 2001 med CIA:s hjälp avvisades till hemlandet, där de utsattes för tortyr. Källa: Sveriges Radio P1, Studio Ett, 12 december 2004, kl. 17.00-17.45.
  • Den svenska modellen med en stor skattefinansierad välfärdssektor och omfattande trygghetssystem har bidragit till att öka tryggheten för många människor och till att öka jämställdheten mellan män och kvinnor. Det betyder emellertid inte att baksidan av den allomfattande välfärdsstaten kan negligeras.
    • Fredrik Reinfeldt på DN Debatt, 17 december 2004.
  • Det finns de som ibland vill tillskriva den internationella terrorismen rollen som lackmustest på av fattigdom eller förtryck orsakade spänningar i världen. Det är att göra det enkelt för sig. Terrornätverk som al-Qaida eller Hamas bärs inte främst upp underifrån, utan via resursstarka och målmedvetna finansiärer. Måhända kan de ibland profitera på människors utsatthet, men de rekryterar för sina ändamål likafullt människor uppvuxna både i Europa och USA. Vi får inte underskatta kraften i det ideologiskt grundade hatet mot frihet, demokrati, sexuell frigörelse, mäns och kvinnors lika rättigheter och möjligheter samt respekt för alla människors lika värde som gror i terrorcellerna. [...] Det är samtidigt en illusion att tro att terrorismen enbart kan bekämpas med militära medel. Ska kampen ge resultat måste vi angripa dess rötter. I terrorismens väsen möter vi en totalitär och människofientlig kraft som likt sina gelikar i historien inte skyr några medel för att nå sina mål. För terrorister är och förblir demokratin den största fienden. Vårt svar på detta hot måste vara att värna gemensamma värderingar kring demokrati, frihet och respekt för mänskliga rättigheter över hela världen. Det gör vi bäst genom utökat och stärkt internationellt samarbete.
  • Vi har formerat själva och i bärande delar med vår allians en politik för att fler ska få jobb. Vi tänker sätta Sverige i arbete. Moderaterna tänker gå till val 2006 som det nya arbetarpartiet. Vi tänker säga till väljarna: Ge oss din röst för att vi ska sätta Sverige i arbete, så att fler ska få möjligheten att forma sin tillvaro utifrån den självständighet det ger att ha ett jobb!

    Vi utmanar en regering som säger att det räcker att vara bidragsförsörjd för att vara trygg i Sverige. Det är inte vår uppfattning. Vi tänker aldrig sluta anstränga oss för att se till att fler får jobb och kan komma bort från bidragsförsörjning till arbete. Vi utmanar en regering som döljer arbetslösheten snarare än att göra någonting åt den.

    • Riksdagens partiledardebatt, anförande 2, 12 oktober 2005. [3].
  • Det finns ju grader i vad som är porr. Det finns – och detta är inget försök att säga att något av det är så väldigt bra – hårdporr som är väldigt förnedrande och annan porr som inte är det lika mycket. Sedan finns det någon slags lättporr-genre som är mer naket men inte så penetrerande. Haha, det låter som om jag är väldigt insatt och funderar mycket på det här.
  • Det där menade jag inte ens när jag sade det.
    • Fredrik Reinfeldt om ett förslag om att finansiera ett avskaffande av fastighetsskatten genom att slopa ränteavdragen. Källa: Sveriges Radio P1, Dagens Eko 17 augusti 2006, 16.45-17.00.
  • Mina vänner! Svenska folket har röstat fram en alliansregering!
    • På moderaternas valvaka 17 september 2006.

[redigera] Statsminister

[redigera] Första mandatperioden

  • Alla tjänar på att debatten lägger sig.
    • Apropå debatten runt FRA-lagen. Källa: Expressen
  • På pressträffar tar Lars Leijonborg alltid i mest. Då är han beredd att överge alla hjärtefrågor. Men den andra agendan är när vi andra inte är med. Då sitter de med promemorior och funderar över hur de ska sno väljare från moderaterna och bli etta i borgerligheten. Då är det kannibalteorin som gäller.
    • Fredrik Reinfeldt citerad i Wiklund, Mats, En av oss? : en bok om Fredrik Reinfeldt, Rimbo : Fischer & Co, 2006.
  • Ursvenskt är bara barbariet. Resten av utvecklingen har kommit utifrån.
    • Fredrik Reinfeldts slutsats efter ett besök i invandrartäta Ronna i Södertälje, 15 november 2006. [4]
  • I våldets Sverige så får hederliga medborgare flytta åt sidan. I rädsla för att vara nästa som drabbas av våldsverkaren, med vapen i hand, med drogögon mitt i ansiktet, så vet vi inte vad den här personen är kapabel att göra.
    • Fredrik Reinfeldt i Almedalen http://www.youtube.com/watch?v=fqOJgV6rDa8
  • Man tycker att det har varit en känsla av att jag har fått det bättre, men det finns en oro att en del andra har fått det ännu bättre. Och det vet vi att det spelar väldigt stor roll för svenska väljare den här känslan av att det är rättvisa.
    • Fredrik Reinfeldt kommenterar i Aktuellt en undersökning från 2007 om missnöje bland moderatväljare.
  • Det sprids en sorts föreställning att det mångkulturella samhället inte fungerar. Och det ropas på stramare regler och kulturell likriktning. Våra motmedel måste vara att visa att det mångkulturella samhället fungerar bättre. Det är ett mer spännande och mer intressant samhälle.
  • Då blir det mer på temat: Kan vi någon gång i Sverige säga att någonting avviker från något annat. Vi har ibland svårt att föra ett samtal på det sättet. Och då får jag väl stå för att, ja, att vara en del av regeringsmakten och att bygga upp en politisk administration som får gå när man förlorar val eller som kan få gå när man förlorar ett förtroende för ett enskilt statsråd, det är litet speciellt till sin karaktär.
    • Fredrik Reinfeldt i Ekots lördagsintervju, 22 december 2007, söker försvara varför helt andra regler gäller för den politiska eliten vid arbetslöshet än de som gäller för andra löntagare.
  • Jag går sida vid sida med folket, vars förtroende jag bär.
  • Det är ändå en stor skillnad när det har skett med en extern konsult i konkurrens med andra och där det inte är vi som har uttalat att han är mest lämpad för tjänsten.
    • Fredrik Reinfeldt i SVTs Rakt på med KG Bergström, 12 februari 2008, när moderaten Mikael Odenberg utsetts till generaldirektör för Svenska Kraftnät efter att, som det har visat sig, Odenberg var den enda kandidat konsulten hade att bedöma.
  • Vi har inte ambitionen att vara det parti vi en gång var.
    • Fredrik Reinfeldt om de "nya moderaterna" Sydsvenskan den 23 maj 2008.
  • Vi har en i gruppen som pekar finger åt en moderat statsminister /../ Ska skottet komma inifrån? Ska någon skjuta mot en moderat statsminister? /../ Socialdemokraterna kommer att säga: Alliansen är inte regeringsduglig. Och det är regeringsdugligheten som avgör nästa val. /../ Kan ni ser framför er en gapflabbande Thomas Bodström i morgonsofforna? /../ Och journalisternas lysande ögon?
  • Dessutom är det så att vi har inte högre socialbidrag idag än vad vi hade 2006. Om det är så att det stiger så vet jag vad det beror på, men om vi ska diskutera flyktingmottagningen, då får vi ha det som ett särskilt ämne, tycker jag.
    • Statsminister Fredrik Reinfeldt i en replik till vänsterpartiets partiledare Lars Ohly i partiledardebatten i "Agenda" i SVT 2 söndagen den 12 oktober 2008.
  • Den som förstod något av det där kan ju ringa en kompis.
    • Fredrik Reinfeldt respons på de rödgröna. Hur deras gemensamma politik och samarbete skulle se ut. Partiledardebatt i SVT:s Agenda söndagen den 12 oktober 2008.
  • Vi tycker att upphovsrätten ska värnas, men vi vill inte kriminalisera en hel ungdomsgeneration.
    • Fredrik Reinfeldts svar då han blev tillfrågad om fildelare ska bestraffas. Partiledardebatt i SVT:s Rakt på med K-G Bergström den 14 oktober 2008.
  • Jag är väl medveten om min europeiska läxa och historia – att nationalismen är det gift som mer än något annat har förgiftat den här kontinenten.
    • Statsminister Fredrik Reinfeldt i en intervju med Dagens Nyheter den 29 december 2008.
  • Om ni öppnar julklappen och det står ”made in China” – då har ni inte gjort mycket för att säkra jobben i Sverige.
    • Statsminister Fredrik Reinfeldt i Aftonbladet den 6 december 2008.
  • Jamen, ät nå't annat då. Men det är ju det som är problemet – att bara för att nå'n vill göra på nå't annat sätt så inskränker ju inte det min frihet om det inte är så att jag tvingas till nå't jag inte önskar. Jag har aldrig förstått det där att man inte kan visa lite respekt för olikheter som kan gå sida vid sida.
    • I SVT:s nyhetsprogram Aktuellt, 1 september 2008, om att somliga anser halalslakt vara barbarisk.
  • Vår uppfattning är att det är en mer etniskt blandad befolkning [än bara osseter i Sydossetien], vilket oftast är risken, det såg vi också på Balkan – det som då ofta händer när man börjar peka ut en område och säga att ni ska tillhöra eller ni ska självständighetsförklaras är att det leder till etniska omflyttningar, till och med ibland det vi brukar kalla för etnisk rensning. Alltså, georgier förklaras icke önskvärda och grupper skiljs åt som under lång tid har kunnat leva sida vid sida. Och det är ju risken med nationalismen – det etniskt uppbyggda tänkandet som vi har sett allt för ofta. Vår väg är ju att skapa tolerans, att berätta att man visst kan leva sida vid sida även om man har olika etniska bakgrund.
    • Godmorgon Sverige, september 2008
  • Ramberg: Vad säger du till de arbetslösa som inte vill rycka upp familjen och sitt sociala liv och flytta 100 mil?
    Reinfeldt: Jag försvarar vår arbetslinje. Det är rätt att när man är arbetsför ta jobb som erbjuds även när det innebär att man måste flytta. […]
    Ramberg: När du blev statsminister så klagade du på att det var jobbigt för familjen att flytta från förorten Täby in till Stockholms innerstad. Du beskrev det som den största förlusten, som det dåliga samvetet mot dina barn. Om konsekvenserna blir att barnen måste byta skola så flyttar vi tillbaka till Täby, sa du. Det här är ju ändå pendlingsavstånd. Det är några mil.
    Reinfeldt: Det handlade i den här situationen om att en så kallad närhetsprincip möjligen skulle göra att vi inte skulle vara säkra på att barnen skulle få gå kvar i de skolor de ville.
    • Tomas Ramberg intervjuar Fredrik Reinfeldt i Ekots lördagsintervju, 20 december 2008.
  • Den skulle skänka större stabilitet i en orolig tid. Ger förutsättningar för ökad handel och tillväxt.
    • Reinfeldt besvarar frågan hur ett byte till euro skulle påverka Sveriges ekonomi nu och i framtiden, i Aftonbladet, 3 juni 2009.
  • Sverigedemokraterna ska inte ha onödigt mycket medialt utrymme där de ständigt görs spelteoretiskt intressanta. Det riskerar att leda till att väljare agerar smart snarare än att de utgår ifrån regeringsalternativ.
    • Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) kommenterar opinionsinstitutet Sifos väljarbarometer för augusti månad 2009 – där Sverigedemokraterna med 4,2 procent för första gången någonsin hos detta institut blir vågmästare mellan de två politiska blocken – i Svenska Dagbladet den 23 augusti 2009.
  • Jag är en typisk svensk. Min farfarsfar var frukten av en romans mellan en färgad amerikansk cirkusartist och ett lettiskt hembiträde. Det är svenskt.
    • Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) i sitt tal torsdagen den 27 augusti 2009 på Moderata samlingspartiets arbetsstämma i Västerås mellan den 27 och den 30 augusti 2009. Citerat i en huvudledare i oberoende liberala Göteborgs-Posten.
  • Hej Ville! Tack för ditt brev och för dina två förslag om hur vi kan tillverka ny energi. Alla människor har olika mycket hår. Vissa vill ha långt hår, andra vill ha kort. Själv har jag inte så mycket hår alls. Det är nog bra om alla får bestämma själva hur ofta eller hur sällan de vill klippa sig. Jag tror också att hår brinner upp snabbt och det därför inte är det bästa bränslet. Men det var en påhittig idé!
  • Människor kommer i kläm. Det är så att säga nästan oundvikligt i varje samhällsförändring.
  • Ju mindre av nationalism, desto mer framgångsrik kommer mänskligheten att bli.
    • Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) i ett tal vid Stockholms universitet måndagen den 14 december 2009 om klimatförhandlingarna i Köpenhamn. Citerad i artikeln "Studenterna svek Reinfeldt" av reportern Peter Lindholm i Metros riksupplaga på sidan 12 tisdagen den 15 december 2009 och i tidningens tre regionala editioner i Stockholm, Skåne och Göteborg samma dag.
  • Får man ha någon integritet? Får man ha någon privat sfär? Och jag tror dessutom att det ger en olustkänsla hos människor om vi aldrig får hålla något för oss själva.
    • Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) ur enkät i Aftonbladet, angående politikernas dyraste accessoar/klädesplagg.
  • Det är en myt att det inte finns arbete att söka i svåra tider. Det finns alltid lediga platser. [...] En viktig orsak till att ungdomar inte får jobb är att de inte söker jobb.
    • Fredrik Reinfeldt i Sydsvenskan, 11 februari 2010. Det kan noteras att ungdomsarbetslösheten i Sverige under januari 2010 var 30 procent, enligt SCB.
  • Jag kommer att visa det som socialdemokraterna nu inte visar, nämligen också ansvarstagande för offentliga finanser. Vi kan inte köra de offentliga finanserna i diket för det har också kostnader. Då följer nämligen någonting annat som inte pensionärerna vill se, nämligen nedskärningar i kärnan av välfärden, i äldreomsorgen och sjukvården.
    • Fredrik Reinfeldt i Ekots lördagsintervju, 20 december 2008, om sänkt skatt för pensionärer.
  • Jag vill påpeka att det är ganska spritt i utvecklade länder att man har den här typen av lösningar, att man ger lite lägre beskattning för dem som jobbar.
    • Fredrik Reinfeldt i Agenda, 24 januari 2010, om jobbskatteavdraget
  • Jag är beredd att sänka skatten både en tredje och en fjärde gång för pensionärerna.
    • Fredrik Reinfeldt i Agenda 24 januari 2010, Aftonbladet
  • Landets vanligaste miljonär är en pensionär. Dina största skattesänkningar går alltså till den grupp i Sverige där vi har flest miljonärer.
    • Fredrik Reinfeldt, i debatt med Mona Sahlin, argumenterar mot oppositionens förslag om skattesänkningar för pensionärer, SVT Aktuellt, 1 september 2010.
  • Det är bara det att jag inte kan vinna den debatten – om han inte kommer full och börjar slåss i studion. Så länge som han säger någonting som är begripligt, har han ju överraskat.
    • Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) kommenterar en eventuell politisk debatt med Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson i lokaltidningen Nerikes Allehanda söndagen den 28 februari 2010.
  • Det är ju så här att... det är komplicerat vill jag säga. Folkmordskonventionen, som vi då baserar detta på, tillkom efter andra världskriget av det uppenbara skälet att det är den nazistiska terrorn och Förintelsen som är grund för detta [...] Jag vill påpeka att vi hör numera rätt ofta att mycket saker runtom i världen, både historiska skeenden och som sker nu, vill man kalla folkmord, vilket är typiskt för hur man sänker trösklar till ord. Det är alldeles tydligt att det var stora övergrepp och många människor som dog i dessa händelser 1915. Det som har varit diskussionen är: fanns det en ideologiskt motiverad part som ville utsläcka ett folk och vem var det isåfall, i ett rike som ju på den tiden inte hette Turkiet, och vem ska isåfall bära ansvar för det idag?
  • Jag vill gärna påpeka att de som lever på att driva upp ett vi- och dom-tänkande och ett i grunden hatfullt sätt att se på relationer mellan människor inte ska bli förvånade om sådant händer.

[redigera] Andra mandatperioden

  • Mona Sahlin har i sin långa gärning betytt otroligt mycket för svensk politik. Hon är en skarp politiker och en mycket vass debattör.
    • Fredrik Reinfeldt i en skriftlig kommentar till Mona Sahlins beslut att avgå som partiledare, 14 november 2010.
  • Vi är en koalitionsregering. Vi har ett sätt att regera där vi samordnar våra ståndpunkter, det vill säga vi är fyra partier som ska kunna ha ett inflytande när vi gör väldigt viktiga officiella framträdanden och det är klart att vi samordnar, för att säga det uppenbara, inte Twitter-inlägg.
    • Fredrik Reinfeldt i Ekots lördagsintervju, 18 december 2010, på frågan vilken kontroll han behöver ha över vad utrikesminister Carl Bildt kommunicerar till omvärlden om Sveriges politik.
  • [...] jag har noterat att den finns en del kommentatorer som tycker att en bra debatt ska innehålla många invektiv och stor upprördhet. Det är en reaktion som jag aldrig får från väljare, de letar efter lugna reflekterande ledare.
    • Fredrik Reinfeldt i Expressen, 25 februari 2011.
  • Vi står också kvar vid att en skillnad i inkomstbeskattning för pensionärer och löntagare inte har ett egenvärde och att vi vill verka för en gradvis minskad inkomstskatteskillnad framöver. Det ska löna sig att arbeta, men det ska också löna sig att ha arbetat.
    • Fredrik Reinfeldt tillsammans med de övriga partiledarna i regeringen, DN debatt 5 september 2011. Vid en pressträff samma dag säger Reinfeldt: "Ökad oro och sänkta tillväxtprognoser gör att regeringen skjuter på en sänkning av skatten för pensionärer till senare under mandatperioden"
  • - Trots det tycker jag att Sverige ska förbli öppet, för att det i grunden bygger ett starkare Sverige och en bättre värld, men att tro att det inte leder till prövningar på arbetsmarknaden, att det tar flera år innan den killen kommer in i arbetslivet, ja, det tror jag vi får ställa in oss på.
  • Ja, det finns definitivt många äldre, kan vi konstatera. Sedan har de säkert skilda förutsättningar och det är därför jag nämner att det finns annat som måste vägas i andra vågskålen i form av att det leder till förbättringar för äldregrupper inför 2012. Sedan är det också viktigt att säga att de här pengarna stannar inom sjukvården och kan leda till förbättringar som framför allt kan riktas till de äldregrupper som är beroende av sjukvård.
    • Fredrik Reinfeldt, i Ekots lördagsintervju 10 september 2011, på frågan varför man höjer högkostnadsbeloppen i sjukvården så att grupper med stort vårdbehov drabbas av ökade kostnader för sin sjukvård på över 20 procent.
  • Alla förutsätter alltid att man ska göra slut på mer pengar. Det är det vi har gjort av med för mycket.
    • Fredrik Reinfeldt i Agenda, 18 september 2011.
  • Varje steg för fler jobb är ett viktigt steg. Alla jobb behövs på vägen mot full sysselsättning. Nästa år sänks restaurang- och cateringmomsen. Det skapar jobb och stimulerar till företagande.
    • Fredrik Reinfeldt om varför regeringen satsar en stor del av reformutrymmet på att sänka krogmomsen. Regeringsförklaringen, 15 september 2011.
  • Jag har svårt att förstå hur frågorna hänger ihop.
    • Fredrik Reinfeldt, Svenska Dagbladet 20 oktober 2011, i sitt svar på frågan om det är besvärande att hans utrikesminister kritiseras för att eventuellt vara jävig i frågan om de fängslade svenska journalisterna på grund av Carl Bildts engagemang i det bolag som journalisterna åkte till Etiopien för att granska.
  • Man får stöd och hjälp av sina föräldrar, sin partner eller på annat sätt. Sist och slutligen finns det ju andra trygghetssystem som fångar upp människor.
    • Fredrik Reinfeldt om de försörjningsproblem som uppstår vid arbetslöshet för de 400 000 som har lämnat a-kassan efter att regeringen har höjt avgifterna och sänkt ersättningsnivåerna.Svenska Dagbladet, 20 oktober 2011.
  • Det är bra när vi tycker samma sak. Det är värre att få frågor när vi tycker helt olika saker, men det är väldigt sällan det händer.
    • Fredrik Reinfeldts kommentar i SVT Rapport, 16 november 2011, till att Moderaternas partisekreterare Sofia Arkelsten och Mats Gerdau, som leder Moderaternas arbetsgrupp för en politik för äldre, i en debattartikel i Dagens Nyheter ord för ord har plagierat den äldrevårdspolitik som Kristdemokraterna har tagit fram på Socialdepartementet.
  • Det är lite roande detta att Socialdemokraterna, i en tid då Moderaterna utger sig för att vara det nya arbetarpartiet, vill inrikta sig på att se till direktörernas fromma. Man får uppleva mycket i svensk politik.
    • Fredrik Reinfeldt i riksdagen, 2 februari 2012, i sitt svar på kritik från socialdemokraterna Carina Moberg och Maryam Yazdanfar för hans uttalande att organisationen Svenskt Näringsliv är ett särintresse.
  • Många ungdomar kommer inte in [på arbetsmarknaden] och det är ett ansvar som vi är många som måste ta på oss. Det handlar om jag själv och regeringen, det handlar om att ungdomar själva fullföljer sina studier, det handlar om hur arbetsgivare och fack resonerar när de löneförhandlar.
    • Fredrik Reinfeldt i sitt svar på frågan hur de som idag står utanför a-kassan ska försörja sig när de är arbetslösa. Agenda, SVT, 26 februari 2012.
  • Resultaten av politiken är tydliga. Arbetslinjen har återupprättats, sysselsättningen har ökat och utanförskapet har minskat. [...] Utanförskapet är fortsatt alltför stort och framför allt unga och utrikes födda har fortfarande svårt att komma in på arbetsmarknaden.
  • Den är vänstervriden i sina utgångspunkter.
    • Fredrik Reinfeldt i en kommentar till en rapport från Rädda Barnen, enligt vilken barnfattigdomen ökat i Sverige från 2006 till 2009. Svenska Dagbladet, 14 mars 2012.
  • Ska vi vara ärliga så är en hel del av jobbproblematiken kopplad till utrikes födda.
  • Det är inte korrekt att beskriva Sverige som i ett läge med massarbetslöshet. Om man tittar på etniska svenskar mitt i livet så har vi mycket låg arbetslöshet. Vi beskrev då (2006) ett vidare utanförskap som handlade om att en stor del av de som var i arbetsför ålder, men som inte jobbade, inte beskrevs som arbetslösa. Och utanförskapet har minskat, säger Reinfeldt.
    • Reinfeldt i transkriberad intervju av TT, 14 maj 2012.
  • Om man tittar på etniskt födda svenskar mitt i livet så har vi mycket låg arbetslöshet.

[redigera] Det sovande folket

Det sovande folket (1993) av Fredrik Reinfeldt
  • Till grund för varje bostadskvarter, daghem, undervisningstimme i skolan eller idrottsanläggning ligger oftast socialdemokratiska idéer och beslut. Än viktigare är de spår som deras politik mentalt har efterlämnat hos vanliga människor. Det går inte att peka på, det är ingenting konkret och de flesta människor skulle inte ställa upp på att de är offer för socialdemokratisk hjärntvätt. Det gör det inte mindre sant.
    • Sidan 42.
  • Moderaterna fungerade under lång tid som en konserverande kraft vars främsta funktion var att bevara gamla strukturer. Målet var att rädda landet från en allt för långt gående socialisering. Idag har detta dock mycket lite med moderat politik att göra. Med intåget av liberala värden i Moderata samlingspartiet har idéerna främst blivit en framtidsvision
    • Sidan 50.
  • Svenskarna är mentalt handikappade och indoktrinerade att tro att politiker kan skapa och garantera välfärd.
    • Sidan 52.
  • Om inte bostad, och för den delen arbete, finns tillgängliga blir inte den spontana reaktionen att ställa sig frågan hur jag själv skall ordna detta. Kraven riktas istället mot det allmänna. Detta gäller naturligtvis inte alla, men det är alldeles för utbrett för att inte oroa. Än vanligare är uppfattningen, att när det nu finns givmilda socialförsäkringssystem så gäller det att utnyttja dem. Alla bidrag som man kan tillskansa sig upplevs som smart och framåt. De som eventuellt drabbas av detta beteende är svåra att peka ut och den gamla devisen att det är fult att leva på bidrag har effektivt arbetats bort hos dagens unga.
    • Sidorna 52-53.
  • Sverige har fått en stor grupp medborgare som lider brist på tillräckliga kunskaper. Det handlar om de som aldrig förstått att skolan inte är en förvaringsplats, eller det ställe som vi går till enbart för att träffa kompisar. Det handlar också om alla de unga som inte lär sig använda den moderna teknologin, som i vissa fall är studietrötta redan i tidiga tonåren och som har varierande grad av läs- och skrivsvårigheter. De tillhör den stora skaran för vilka ny teknologi och den utbredda dataanvändningen bara leder till ännu större utanförskap och känsla av att inte räcka till. De vet att berätta mycket om musikgrupper och är experter på kärleksproblem, men de har betydligt svårare för att namnge landets ministrar och de klarar inte av att fylla i den enklaste blankett.
    • Sidan 56.
  • I moderaternas värld är det främst politiskt beslutsfattande som begränsar människan. Slutsatsen blir därför lätt att bara allt politiskt beslutsfattande försvinner så blir människan helt befriad och inga problem kvarstår.
    • Sidan 59.
  • Människan är av naturen lite lat. Hon har egenskaper som motverkar detta, nyfikenhet och i entreprenörsanda till exempel. Latheten kan dock också förstärkas till ren passivitet om det sänds politiska signaler om att det alltid är någon annan som står för initiativet. Trygghetssystemen som tar bort stor del av anledningen att slita bara för att klara sin försörjning och mediasamhället som via TV:s starka genomslag leder till en alltmer passiv informationsinhämntning förstärker denna process.
    • Sidan 62.
  • Medborgare som eftersträvar självständighet i politisk bemärkelse kännetecknas av att de inte litar på eller överlåter åt staten eller andra politiska nivåer att klara deras försörjning eller garantera deras välbefinnande. Detta gäller inte bara i det korta perspektivet utan i än högre utsträckning i ett längre perspektiv, över flera generationer. Strävan efter självständighet gör att medborgaren för egen del ser till att vara dels ekonomiskt oberoende men också kapabel att själv och i sin nära omgivning sörja för sin egen omvårdnad vid sjukdom och ålderdom. I Sverige uppmärksammas bara det omvända problemet, när medborgare är beroende av sina medmänniskor, vilket märkligt nog beskrivs som ett stort problem och används som ursäkt för att bygga ut den offentliga välfärden.
    • Sidorna 94-95.
  • [Tonåringar] som väljer att likt rebeller bryta med [kyrkan, skolan, föreningslivet, de politiska partierna och föräldrarna] formerar i vissa fall egna livsuppfattningar. De som gör det utgör inget problem. Värre blir det med dem som förutsätter omhändertagande av någon annan men som ändå förnekar behovet av egna normer. Det blir en grupp människor som förutsätter att de skall försörjas av andra, att de skall få bidrag och att varje gång de saknar något så är det deras uppgift att peka ut vem de vill att man skall ta ifrån för att ge till dem själva. De nås inte av budskap som utgår från att de har ett eget ansvar. De lyssnar inte på några auktoriteter. De uppträder helt enkelt som döva kravmaskiner. Denna grupp växer i välfärdsstatens skugga i mycket snabb takt.
    • Sidorna 108-109.
  • Välfärdsstaten är en omöjlig konstruktion. De som kortsiktigt vinner överröstar alltid de som långsiktigt har att betala. Överge den generella välfärdspolitiken och sluta att uttala löften om att välfärden kan garanteras politiskt. Politiker skapar inga resurser och kan därför inte heller ställa ut löften om resursernas fördelning.
    • Sidan 111.
  • De som lever på bidrag [...] skall göra detta väl medvetna om att det kan leda till att ingen standard garanteras. Vi vill inte se ett samhälle där människor svälter, men i övrigt skall inga standardkrav skattefinansieras. De hälsosamma riskerna är mycket mänskligare än den falska tryggheten.
    • Sidan 112.
  • Den offentliga sektorn är en omöjlig konstruktion om det reses krav på effektivitet. Antingen blir det dyra ineffektiva monopol eller också blir den offentliga sektorn en aktör på fungerande marknader. Inget av detta är en utveckling som bör uppmuntras.
    • Sidan 113

[redigera] Stenen i handen på den starke

Stenen i handen på den starke (1995) av Fredrik Reinfeldt (m.fl.)
  • Massmedia berättar gärna brottslingarnas historia, och förutsätter då att skälen för brottslingen antingen är hedervärda eller att brottslingen själv är offer för andra övergrepp och därför egentligen mest själv är att beklaga. Vi tänker dock oftast bort hans offer. Det möjliggör politiskt korrekt våld och vandalism. Brotten utan synliga offer.
    • Kap. 1.
  • Skattebrott är en annan kategori av brott som oftast inte drabbar någon annan på ett mer direkt sätt. Det kan hävdas att skattebrotten delvis följer av ett orimligt högt skattetryck som inbjuder till olika manövrer för att undgå beskattning.
    • Sidan 46 (Det kan noteras att detta synsätt skiljer sig från det som förs fram i ovanstående citat från kap. 1).
  • Civil olydnad är inget acceptabelt politiskt arbetssätt. Det underminerar demokratin och ställer de svaga och tysta åt sidan.
    • Sidan 53.
  • Utan att göra anspråk på någon vetenskaplighet vågar vi påstå att av de nya ledamöterna i riksdagen har tre-fyra unga tjejer med invandrarbakgrund fått hälften av all massmedial uppmärksamhet hittills.
    • Sidan 101.

[redigera] Sagt om Reinfeldt

[redigera] Skattepolitik

  • Klart är att sammantaget ger regeringens skattesänkningar – i form av sänkt inkomstskatt, avskaffad förmögenhetsskatt och sänkt fastighetsskatt – stora förtjänster för de välbärgade. Det visar en genomgång av hur stora skattesänkningar som Moderaternas främsta företrädare har åtnjutit sedan de kom till makten. Fredrik Reinfeldts vallöfte var att en vanlig arbetare skulle få en tusenlapp i sänkt skatt. Det ska jämföras med det 40–50-faldiga utfall som M-toppen får, minst. Statsminister Fredrik Reinfeldt har fått sänkt skatt med 48 245 kronor om året. Mest ibland M-statsråden har Carl Bildt tjänat på sin egen skattepolitik, hela 221 000 kronor, en årslön för en låg­inkomsttagare.
    • Jan Söderström, Aktuellt i Politiken, 7 september 2009.
  • Nu har moderaterna styrt i fyra år, och vi kan se facit. Sanningen är att regeringen Reinfeldts skattesänkningar blivit ännu mer orättvist fördelade än de skattesänkningar som Bo Lundgren förespråkade. De genomförda skattesänkningarna på 100 miljarder kronor har inte bara gått ut över kvaliteten i vård, skola och omsorg, där 25 000 jobb försvunnit. Dessutom har merparten tillfallit de högst avlönade. Vi lät oberoende Riksdagens Utredningstjänst räkna på såväl Lundgrens som Reinfeldts skattepolitik. De "gamla" moderaternas politik innebar att den halva av befolkningen som tjänar mest skulle ha fått cirka 72 procent av de föreslagna skattesänkningarna. Den halva av befolkningen som tjänar minst skulle ha fått cirka 28 procent. Under den här mandatperioden, med de s k "nya" moderaterna, så har den rikaste halvan av befolkningen fått hela 80 procent av skattesänkningarna. Den andra halvan har fått hålla tillgodo med 20 procent.
    • Morgan Johansson i Newsmill, 8 juli 2010. I en utvärdering av den politik Moderaterna förde fram inför valet 2002 skrev Reinfeldt tillsammans med Anders Borg och Mikael Odenberg (Dagens Nyheter, 4 mars 2004): ”Vi har även låtit [Riksdagens Utredningstjänst] granska de fördelningspolitiska effekterna av vår skattepolitik. Det visade sig då att 50 procent av skattesänkningarna tillföll den tiondel av befolkningen som har de högsta inkomsterna. De fick en årlig förbättring med 24 000 kronor medan den tiondel som hade lägst inkomst tillfördes 1 600 kronor per år. Att moderat politik får sådana fördelningseffekter är varken önskvärt eller nödvändigt. En omläggning har därför inletts och kommer att vara genomförd i god tid före valet 2006.”
  • Den borgerliga regeringen säger sig föra en kamp mot bidragsberoendet. Men med frikostiga skattereduktioner för ROT- och RUT-tjänster har den skapat en ny och snabbt växande klass av bidragstagare. År 2009 betalades över fem miljarder kronor i byggsubventioner till de fyra procent av befolkningen som har de allra högsta inkomsterna. Statsfinansiellt har subventionerna nu blivit så dyrbara att de tränger ut andra angelägna samhällsuppgifter.
  • Från 1 januari 2012 ges 25 procents skattereduktion på gåvobeloppet till privatpersoner som skänker pengar till organisationer som godkänts av Skatteverket - unikt i svensk historia, förutom under extraordinära förhållanden vid Andra världskriget då liknande regler tillfälligt infördes. Vadå? Låter väl bra? Mer pengar till Frälsningsarmén, Röda Korset, Diakonia och Svenska Kyrkan! Ja, å ena sidan, det förtjänar de. Å andra sidan är det förfärande. Fredrik Reinfeldt och Anders Borg slår ännu en spik i folkhemstankens kista. Redan gör välgörenhetsorganisationer statens arbete. Från varje landsände strömmar vittnen om hur socialtjänsten numer skickar fattiga till kyrkan eller till annan välgörenhet. [...] Det är häpnadsväckande att myndigheterna i välfärdslandet Sverige hänvisar sina medborgare till välgörenhet. Sverige är återigen ett land där svaga medborgare ska förväntas känna tacksamhet om de får vad de har rätt till. Det är en omodern klasspolitik, det är som att gå till brukspatron med mössan i hand. [...] Jag uppmanar ingen att sluta idka välgörenhet. Jag uppmanar makten att se till att det inte behövs. Tiggaren som jag går förbi varje dag ska inte ha pengar från min hand, hon ska ha pengar via min skattsedel. Ett land som inte kan ta hand om sina svaga är ett land som det är synd om. En regering som gör det till affärsidé är otäck.
  • När Fredrik Reinfeldt tillträdde som moderatledare kritiserade han sin tidigare kollega Bo Lundgren för att hans skattepolitik skulle gynna höginkomsttagarna. I mars 2004 skrev Reinfeldt en artikel på DN Debatt om att låg- och medelinkomsttagarna borde prioriteras. Han kritiserade att den rikaste tiondedelen av svenska folket skulle få 50 procent av alla skattesänkningar, vilket den tidigare moderata politiken skulle ha inneburit. Sedan gjorde Reinfeldt precis tvärtom mot vad han sa. Med hans skattepolitik har i stället den rikaste tiondedelen fått 60 procent av alla skattesänkningar. Och en enda procent av befolkningen - de som verkligen redan är allra rikast - har fått 25 procent av alla skattesänkningar. Att skattesänkningarna går till de mest förmögna kan både SCB och riksdagens utredningstjänst bekräfta. [...] Den här cyniska högerpolitiken har Moderaterna försökt dölja på olika sätt, utöver bluffen om att det skulle vara låg- och medelinkomsttagarna som tjänar mest på skattesänkningarna. De påminner ständigt om att de vill behålla Las, lagen om anställningsskydd, som ett politiskt alibi för att de skulle gå mot mitten, trots att det bara handlar om en enda fråga. Moderaterna kallar sig arbetarparti samtidigt som de har genomfört stora försämringar för medlemmarna i fackföreningarna. [...] Faktum är att vi i modern tid aldrig har haft en regering som drivit en så kraftig högerpolitik. De "nya" Moderaterna gick inte mot mitten, utan till höger om de gamla.

[redigera] Arbetslöshet

  • Som svar på Mats Knutssons påstående att andelen människor i Sverige som har ett jobb är lägre [än då regeringen Reinfeldt tillträdde] svarade Reinfeldt: ”Fler vill ha ett jobb. Arbetsutbudet i Sverige växer. Varför? Ja, jag nämnde bland annat att vi har sjunkande ohälsotal. Vår reform som gör att färre är långtidssjukskrivna, färre lever med förtidspension gör naturligtvis att allt fler – och det beror ju delvis på de reformer vi har gjort – nu vill ha ett arbete.” Roger Mörtvik, Samhällspolitisk chef på TCO är kritisk till svaret. ”Det här är ju ett sätt att komma från ansvaret. Det visar också att man tar väldigt lätt på problemet. Vi har ett gigantiskt samhällsproblem med åtta, nio procents arbetslöshet idag och det är ett politiskt ansvar att få ner den”, säger han till Flamman. Man kan av Reinfeldts argumentation få intrycket att Sverige är på väg bort från utanförskap och långtidsarbetslöshet. Men det är snarast tvärtom, menar Roger Mörtvik. ”Den höga arbetslöshet vi ser nu betyder att de långtidsarbetslösa får ännu svårare att hitta jobb”, säger han. Fler arbetslösa innebär på sikt också en ökning av gruppen långtidsarbetslösa. ”Det verkliga problemet är att var tredje arbetslös nu är långtidsarbetslös. Och jag kan inte se några åtgärder som på allvar får ned arbetslösheten något sånär snabbt framöver. Så det finns en stark risk för att fler slås ut permanent”.
    • Aron Etzler, Flamman, 9 september 2010.
  • Arbetslinjen har misslyckats. Hårdare krav på sjuka och arbetslösa gjorde inte folk anställda och friska. Arbetslösheten är sju procent, socialbidragen har ökat, antalet unga förtidspensionärer har exploderat och Fas 3 sysselsätter i dag fler personer än Volvo i Sverige. [...] Enligt OECD är Sverige ett av de länder där ojämlikheten vuxit som allra mest under 2000-talet. Det är en direkt effekt av regeringens politik. Och inte vad alla de som röstade på de nya Moderaterna i tron att de hade förändrats i grunden, trodde att de skulle få. Allt detta borde ge statsministern en rejäl huvudvärk.
  • Fredrik Reinfeldt och Anders Borg lät väldigt övertygande när de berättade att de var rätt män att minska utanförskapet och få ut folk på arbetsmarknaden. Då, i januari för sex år sedan var 28 000 personer långtidsarbetslösa. En oacceptabelt hög siffra tyckte svenskarna och röstade fram en borgerlig regering vars recept på landets problem var "arbetslinjen". Sedan 2006 har långtidsarbetslösheten ökat med 143 procent, enligt Arbetsförmedlingens nya siffror. I dag är de långtidsarbetslösa 68 000 personer.
    • Daniel Swedin, Aftonbladet, 15 februari 2012. I en debattartikel skriver Fredrik Reinfeldt: "Resultaten av politiken är tydliga. Arbetslinjen har återupprättats, sysselsättningen har ökat och utanförskapet har minskat" (Dagens Nyheter, 6 mars 2012).
  • Nyligen påstod statsminister Fredrik Reinfeldt att fler arbetslösa var närmare arbetsmarknaden än tidigare. Det borde ju vara så. Det var ju därför han valdes 2006, för att genomföra arbetslinjen och bryta utanförskapet. Men enligt siffror från Arbetsförmedlingen så verkar det vara precis tvärtom. Andelen arbetslösa som står långt från arbetsmarknaden är i dag 60 procent. Innan Reinfeldt tillträdde 2006 var det 40 procent. En femtedel av de arbetslösa har alltså tagit steget från gruppen nära arbetsmarknaden till gruppen långt från arbetsmarknaden. Det är uppenbart att den moderatledda regeringens arbetsmarknadspolitik inte fungerar. Sysselsättningsgraden är lägre, utanförskapet är större och de som är arbetslösa är alltså i större utsträckning längre från arbetsmarknaden än de var tidigare.
    Eller så är det så att den fungerar och just detta är målsättningen? Det kan ju vara så att regeringens arbetslinje inte alls går ut på att fler ska arbeta. Det kan ju vara så att den går ut på att de som arbetar ska slippa betala för dem som är arbetslösa. Om det är så är regeringens försämringar av socialförsäkringssystemen helt förklarliga.
    Men det kan väl inte vara så att Fredrik Reinfeldts gäng offrat de som har det svårast - långtidssjuka och arbetslösa - för att deras grannar ska kunna få någon tusenlapp extra i plånboken? Nej, så onda kan de väl inte vara. Det måste vara ren inkompetens som gör att de inte har lyckats göra något åt arbetslöshet och utanförskap på fem år.
    • Fredrik Jansson, Piteå-Tidningen, 27 februari 2012.
  • Men en statsminister som snodde Socialdemokraternas paradgren, nämligen arbetspolitiken och gick till val på en jobblinje, och som fortfarande hävdar att den ska gälla i alla lägen, måste ha mer att komma med än vad Fredrik Reinfeldt förmår just nu. Det räcker inte att hela tiden bara hänvisa till en sänkt restaurangmoms. Det är inte fel på de arbeten som nu sägs skapas på hamburgerrestaurangerna. Det är ofta första foten in på arbetsmarknaden för många unga. Men en trovärdig jobbpolitik behöver byggas med mer än så. Och framför allt måste den ge resultat. Det har inte regeringens politik gjort.
  • [...] för tillfället går närmare 400 000 personer utan jobb. Det är betydligt fler än under Fredrik Reinfeldts första år som statsminister, då cirka 300 000 var arbetslösa.
    • Johan Schück, Dagens Nyheter, 6 mars 2012.
  • Efter sex år med ”arbetslinje” och nymoderata ministrar på departementen har det liksom blivit dags att utvärdera det politiska recept som Reinfeldt skrev ut 2006. Hur blev det med arbetslösheten? Den har ökat. Åtta procent är arbetslösa i dag. Den svenska ungdomsarbetslösheten är långt över EU-genomsnittet. Långtidsarbetslösheten har ökat med 143 procent under Reinfeldts tid som statsminister. Hur blev det med utanförskapet? Sverige uppvisar den största ökningen av andelen av befolkningen som riskerar fattigdom, enligt EU:s statistiskbyrå. Utgifterna för socialbidrag och antalet unga förtidspensionärer har exploderat. I dag är fler personer sysselsatta inom Fas 3 än i AB Volvo. Enligt OECD är Sverige ett av de länder där ojämlikheten vuxit som allra mest under 2000-talet.
  • Reinfeldt står i talarstolen och försöker med nya siffror bevisa att det visst går bra – med den vanliga jämförelsen med andra länder. Att jämföra med situationen 2006 och de egna löftena är mer problematiskt. Reinfeldt gör ändå ett försök. [...] Men det biter inte riktigt. Det har ju varit partiets övertygelse att finge man bara ett par mandatperioder på sig utan att ha tvingats ta över statsfinanser i moras skulle man visa att den moderata politiken skapade jobb och därmed välfärd. Nu börjar tiden rinna ut. Jobben har inte kommit. Tillväxten sker främst i bortförklaringarna. Reinfeldts budskap till partifolket var att tro inte på all dyster statistik. Inte ens om den står i budgetmotionen. Utanförskapet har minskat. Sverige är på rätt väg. Att barnfattigdomen ökar berodde på att Rädda Barnen var vänstervridet, hävdade Fredrik Reinfeldt tidigare i veckan. Nu säger han: ”Jobben är Sveriges största samhällsproblem.” Efter över fem år vid makten är jobben ett problem. Jo. Barnfattigdomen är enligt talet inte ett samhällsproblem.
    • Jan Söderström, Aktuellt i Politiken, 19 mars 2012, kommenterar ett tal av Fredrik Reinfeldt inför 1900 moderata landstings- och kommunpolitiker.
  • Rädda Barnens rapport om barnfattigdomen i Sverige fick med rätta mycket uppmärksamhet i media när den publicerades förra veckan. 13 procent av barnen i Sverige, och 15,3 procent i Stockholm lever i fattigdom. Det är en ökning med 1,5 procentenhet jämfört med förra årets rapport. [...] Ingen tycker ju om att det finns fattiga barn. Förmodligen inte ens Fredrik Reinfeldt – som kallade rapporten, och i förlängningen Statistiska centralbyråns statistik, vänstervriden [...] Vi har barnfattigdom i Sverige för att vi har fattiga föräldrar – fattiga vuxna – i Sverige. Och vi har fattiga vuxna i Sverige av framför allt två skäl. Dels handlar det om att vi har en institutionaliserad massarbetslöshet i Sverige. Fattiga människor har som regel inget eller för lite arbete. Det är inget nytt, så var det i Sverige även innan den moderatledda regeringen tog över. Det var just på grund av denna massarbetslöshet som de fick förtroendet att styra Sverige. Det var mantrat om utanförskap och arbetslinje som ledde dem till Rosenbad. Däremot kan man konstatera att deras insatser för att minska arbetslösheten har varit verkningslösa. Dels handlar den stigande fattigdomen om att regeringen Reinfeldt, bland annat med argumentationen att det skulle få fler att komma tillbaka i arbete, har försämrat villkoren i socialförsäkringssystemen. Den tiondelen med lägst inkomster har faktiskt fått se sin disponibla inkomst sjunka.
  • Till statsminister Fredrik Reinfeldt. Vi är två medarbetare i Svenska kyrkan i Nyköping som nyligen startat en mötesplats för människor som är sjukskrivna eller arbetslösa. Till denna mötesplats kommer varje vecka ett antal kvinnor och män som är eller har varit sjukskrivna i många år. Några är utförsäkrade och några har sjukersättning. Vi har med uppdrag från denna grupp tagit på oss att skriva till dig om deras situation. De som är sjukskrivna säger själva att de på grund av er politik att ingen ska befinna sig i utanförskap, har hamnat just där. De är trötta och fattiga och i desperation och förtvivlan. Gruppen ägnar långa stunder till att prata om hur det är möjligt att människor i dagens Sverige motas runt mellan läkare, försäkringskassa, kurser och arbetsförmedling utan att kunna komma vidare till det som dessa människor alla hoppats på så länge; ett arbete där man kan få jobba med det man är bra på under det antal timmar man orkar med pga sin sjukdom. Vår fråga till dig är, hur regeringens plan ser ut för människor som dessa? [...] Gruppdeltagarna har flyttats runt på ett otal olika kurser och praktikplatser under sina sjukskrivningsår. Ingetdera har lett vidare till något arbete. [...] Dessa kvinnor och män har stor kompetens och kunnande som de gärna ställer till arbetsmarknadens förfogande, men samstämmigt säger de också att de vill ha riktiga jobb och tjänster – inte konstruerade som upphör den dag arbetsgivaren inte får bidrag längre. Många av dem har varit på ett antal praktikplatser som inte resulterat i fortsatt arbete, eller deltagit i ett antal kurser där de gång efter gång ska lära sig skriva ansökningar och cv och till största delen bara sitta av tid. Detta stärker inte deras självkänsla utan de känner sig till slut både kränkta och utnyttjade. ”Dagis för vuxna” är ett begrepp som används om dessa kurser. [...] Vi vill gärna ha ett konkret svar som vi kan förmedla till vår grupp från er som tänkt ut det system som råder idag. Vad har ni för plan för denna grupp människor, mestadels kvinnor, många ensamstående med barn som idag lever på existensminimum, eller tvingas bli försörjda av sin partner och med en livskvalitet som inte leder till att man blir friskare utan bara trampar runt i ett ekorrhjul? Tacksam för svar.
    • Yvonne Björkborg Kvist, präst och Sofia Singemo, diakon. Svenska kyrkan, Strängnäs stift.

[redigera] Välfärdspolitik

  • Under kampanjliknande former har regeringen Reinfeldt lagt fram en proposition som den har gett det inbjudande smeknamnet Startlagen och som ska ersätta något som den har gett det avskräckande öknamnet Stopplagen. Det säger en hel del om dagens journalistik att dessa renodlade propagandanamn okritiskt har vidarebefordrats in i kommentarer och nyhetstexter – tillsammans med de dimridåer kring sjukvårdens utmaningar och problem som de myntats för att sprida. En dimridå är att det som har kallats Stopplagen har stoppat privata och vinstdrivna företag från att konkurrera om offentligfinansierad sjukvård. Det har den inte. Vad ”stopplagen” stoppade var landstingens möjligheter att sälja ut sina offentligt ägda akutsjukhus till vinstdrivna företag, liksom möjligheten för dessa sjukhus att vid sidan av offentligfinansierad vård också bedriva privatfinansierad vård, det vill säga att inrätta det som i debatten har kallats gräddfiler. En annan dimridå är att köer och begränsningar i den offentligfinansierade sjukvården är ett problem som kan lösas med att flera privata och vinstdrivna vårdföretag konkurrerar om att utföra offentligfinansierad vård och att det som nu kallas Startlagen följaktligen är lösningen på det problemet. Det är det inte. Dels därför att de enda aktörer som ”Startlagen” ger startsignal åt är aktörer som kan tänkas vilja köpa ett fullrustat akutsjukhus, vilket bara ett fåtal internationella sjukvårdskoncerner kan tänkas vilja göra. Dels därför att det finns en konflikt mellan offentligfinansierad vård och en vård utan begränsningar. Den offentligfinansierade vården är nämligen begränsad, i första hand av sin offentliga finansiering, i andra hand av sin solidariska fördelning. Den första begränsningen innebär att sjukvårdens huvudmän måste prioritera vilken vård (av all den vård som finns att köpa) som ovillkorligen kan och bör ges åt alla (vilket är lättare sagt än gjort). Den andra begränsningen innebär att vården ska ges på lika villkor till alla, vilket betyder att den ska ges efter behov och inte efter betalförmåga, vilket i sin tur betyder en vård med ofrånkomliga inslag av behovsprövning och turordning.
  • Sedan Reinfeldt, Schlingmann och Borg gav partiet en ny lingvistisk dräkt har jag inte hört dem nämna frihet en enda gång. Tidigare talade Moderaterna ständigt om frihet. Men de måste till slut ha insett att svensken inte kände sig ofri. Svensken jämförde sin frihet med kommunistländernas och sin jämlikhet med USA:s och fann att socialdemokrati och socialliberalism var svaret. I en intervju i Moderaternas medlemstidning Medborgaren (3/2010) betonar Anders Borg och Fredrik Reinfeldt vikten av trygghet. Jag blir fortfarande överraskad när jag ser ordet trygghet i deras munnar, det som tidigare var så löjligt. Och deras hantering av sjukförsäkringen, a-kassan, liksom skattesänkningar och privatiseringar brukar inte betecknas som trygghet utan som otrygghet, eller frihet om man så vill. Är det hederligt att låta orden byta plats så här? Kanske är det inte vad de gör. När de var unga nyliberaler fanns i deras världsbild ingen trygghet alls. Hur liten trygghet de än erbjuder väljarna nu är den ofantlig jämfört med då. I deras personliga politiska tänkande har inriktningen på trygghet helt enkelt blivit kolossal.
    I intervjun förklarar statsministern: ”Moderaterna kommer att spela oerhört stor roll för alliansens förmåga att bli omvald och det bygger mycket på vår kraft att fortsätta markera vår förnyelse.” Att markera förnyelse är något annat än att förnya. Det låter faktiskt precis som att man ska finslipa förändringen av språket.
    Det mest väsentliga begreppet att skärskåda i den nya betoningen är ”välfärdens kärna”. Genom att framhålla att den ska värnas verkar det som om moderaterna blivit ett välfärdsparti. Det är en lingvistisk villa. Vad de säger med begreppet är inte att de satsar på välfärden. De säger att det räcker med kärnan.Detta skiljer sig inte från gamla moderaters strävan. Men de presenterade otaktiskt saken som att stora delar av den allmänna välfärden skulle tas ifrån medborgarna, vilket var korrekt. Reinfeldt får samma sak att framstå som om medborgarna ska få något, en kärna. Det är inte lögn, inte oärligt. Det är motståndarnas sak att genomskåda det.
  • Vad betydde orden när Fredrik Reinfeldt som statsminister i sin regeringsförklaring sa: ”Vi vill att vår vård även i framtiden ska vara solidariskt finansierad genom den skatt vi betalar och fördelas efter behov. Plånboken får aldrig styra rätten till vård.” Samtidigt hade regeringen systematiskt öppnat upp och stimulerat fram privata lösningar och försäkringslösningar som gjort att just plånboken fått styra möjligheterna till bra vård, och skapat gräddfiler i vårdköerna.
    • Christer Persson, Stefan Carlén och Daniel Suhonen: Bokslut Reinfeldt, Stockholm: Ordfront 2010, s. 19.
  • "Det mest verkningsfulla vi gör mot barnfattigdom är att genomföra ytterligare jobbskatteavdrag". Jo, han sade så, statsminister Fredrik Reinfeldt. Det var i veckan, när han presenterade regeringens vårbudget inför en grupp unga företagare i Örebro. Det är som en besvärjelse, eller en kvacksalvares hembrygda medicin för valfria krämpor. Långtidsarbetslös? Ordinationen blir jobbskatteavdrag. Lönediskriminerad kvinna? Ta ett jobbskatteavdrag, vettja. Och så nu barnfattigdomen. Fram med jobbskatteavdragspillerburken. Enligt en rapport från Rädda Barnen levde 220 000 barn i fattigdom 2008, en ökning med 10 000 barn jämfört med året innan. Enligt professor Tapio Salonen, som är en av författarna till rapporten, talar allt för att siffrorna kommer fortsätta öka.
  • Det är rätt komiskt att se olika ministrars stora ögon inför att privata vårdbolag ägnar sig åt något så fult som rationalisering och skatteplanering. Nu vill de se över regelverket, medan mer realistiska ekonomer suckar att det inte lär bli så lätt: så här ser ju marknadens villkor ut. Regeringen Reinfeldt, av alla, tycks ha missuppfattat kapitalismens grundidé.
    • Lars Linder i Dagens Nyheter, 14 november 2011, om regeringen Reinfeldts reaktion på avslöjanden om missförhållanden i äldreomsorgen vid det privata vårdföretaget Carema.
  • Med Reinfeldt och Borg vid rodret har den svenska välfärdsstaten blivit en välfärdsstat för de framgångsrika. Den svenska välfärdspolitiken är inte längre generell - lika för alla. Den riktar olika sorts politik till olika människor. Permanent rot och rut och lägre restaurangmoms är välfärdspolitik för välavlönade. En sådan välfärdspolitik väcker självklart agg hos alla dem som varken har råd med hus, städning eller lunch på restaurang.
  • Under din tid vid makten, Fredrik Reinfeldt, har andelen svenskar som riskerar att hamna i fattigdom ökat från 9,5 till 12 procent i hela befolkningen. Antalet lågutbildade som riskerar fattigdom har fördubblats. Andelen pensionärer som riskerar fattigdom har ökat från 10 till 15,5 procent. Bland utomeuropeiska invandrare är risken 45 procent. Grupp efter grupp är mer utsatt. Är man ung, pensionär, invandrare, lågutbildad, glesbygdsbo, småstadsbo, ensamstående förälder, familj med fler än tre barn, deltidsanställd eller arbetslös - då är risken större i dag än för fem år sedan att man ramlar över gränsen. Kanske kommer du att svara: dessa människor arbetar inte - vi står för en politik där det ska löna sig att arbeta. Men det stämmer inte. Även för gruppen anställda har risken för att hamna i fattigdom ökat under din tid vid makten. [...] Det finns inga yttre orsaker till det här. Ingen eurokris som i södra Europa, ingen skuldkris som i USA. Ingen naturkatastrof, inte krig eller resursbrist. Tvärtom - Sverige är rikare än någonsin. Vi har mer resurser än någonsin. Men för en allt större grupp svenskar spelar det här ingen roll. De lever under permanent kris, oavsett konjunkturen. [...] Så därför undrar jag, Fredrik Reinfeldt: Vad är det som har hänt? Är det ett misstag, något som har gått fel? Eller är det så här du vill att Sverige ska se ut?
    • Kajsa Ekis Ekman, Expressen, 6 februari 2012.

[redigera] A-kassa

  • Statsministern ger också besked om att en obligatorisk a-kassa ska införas under mandatperioden. Alla med jobb ska vara med, men avgifterna får inte bli för höga.
    • Fredrik Reinfeldt intervjuas i SVT, Rapport, 9 januari 2011.
  • Statsminister Fredrik Reinfeldts åsikter och påståenden om a-kassan i en intervju i SvD i veckan fick många att höja på ögonbrynen. Anders Kjellberg som är professor i sociologi vid Lunds universitet, och som forskat mycket på a-kassan, ger här sin syn på Reinfeldts påståenden. På SvD:s fråga om vad Reinfeldt tycker om att drygt 400 000 personer lämnat a-kassan sedan alliansen skärpte reglerna och höjde avgiften svarar statsministern så här: ”Jo, men många stod utanför redan tidigare.”
    Anders Kjellbergs kommentar:
    ”Ja, många började redan under hösten 2006 att hoppa av a-kassan eller tveka att gå med sedan det började gå upp för folk vilka kraftiga avgiftshöjningar som skulle ske den 1 januari 2007. Vid slutet av 2005 stod ca 700 000 personer i arbetskraften utanför a-kassan, vid slutet av 2010 drygt 1,4 miljoner. Om företagarna räknas bort steg antalet utanförstående från 440 000 till drygt 1,1 miljoner, eller från 11 procent till 26 procent. Reinfeldt får det att låta som att något medlemsras aldrig ägt rum. Vid slutet av 2006 stod var åttonde anställd utanför a-kassan och två år senare var fjärde. Statsministern brukar betona vikten av att ta ansvar, men detta är uppenbarligen inte något som regeringen vill ta på sig ansvaret för trots att sambandet mellan avgiftshöjningen och medlemsraset är mycket tydligt. Antalet personer i arbetskraften som idag står utanför a-kassan är 660 000 fler än när den moderatledda regeringen tillträdde hösten 2006.”
  • När Fredrik Reinfeldt på söndagskvällen sitter mitt emot Anna Hedenmo i Agendas studio är han pressad. Pressad för den omöjliga situation den borgerliga regeringen har satt landets arbetslösa i. Det är bra att han får stå till svars. För dagens situation är inte hållbar. [...] När Fredrik Reinfeldt tillträdde som statsminister var 70 procent av alla arbetslösa medlem i en a-kassa. I dag är det bara 36 procent. Detta samtidigt som vi har en massarbetslöshet (8 procent, eller närmare 400 000 människor) en arbetslöshet där ökningen av de som varit arbetslösa under lång tid ökar oroväckande snabbt. ”Är du nöjd?” frågar Hedenmo. [...] ”Vi har inte gjort sådana väldigt stora förändringar”, försvarar Reinfeldt sin politik. Hoppsan. Det var nog fler än undertecknad som studsade till just vid detta svar från statsministern. Självförnekelse är bara förnamnet. Om nu inte Fredrik Reinfeldt själv kommer ihåg vad han har gjort för att slakta den svenska a-kassan bör vi påminna honom. Ett exempel är den enorma höjningen av avgiften. För en restauranganställd har det inneburit flera hundra procent i ökning.

[redigera] Utrikespolitik

  • Jag sitter framför ”Skavlan” och hör något förvånande. En av gästerna, Carl Bildt, säger något som inte går att tolka på annat sätt än att det är en myt att företaget Lundin Petroleum verkat i Etiopien. Den mytbildningen har i så fall företaget självt deltagit i, för på hemsidan har det vid upprepade tillfällen publicerat uppgifter om verksamheten, som till exempel dokumentet ”Exploration – 2007 and beyond”, där det står om blocken 2 och 6 i Ogaden, som råkar vara just den region som journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson besökte när de fängslades. [...] Utrikesministern säger också att han inte gjort affärer i Etiopien. Men han var i alla fall med i styrelsen när företaget förhandlade om kontraktet. Om han inte reserverade sig mot beslutet att satsa på Etiopien var han alltså med om den etiopiska affären även om han avgick ur styrelsen strax innan kontraktet undertecknades. Beslutet att satsa togs med Carl Bildt som styrelsemedlem. Det var om detta Skavlans frågor handlade. Men utrikesministern lyckades vrida bort frågan och ludda till språket, så att fel blir rätt och rätt blir fel, utan att omgivningen riktigt märkte vad som skedde. [...] Fredrik Reinfeldt, är det verkligen okej att utrikesministern vrider och vänder på fakta på det här sättet, om affärer som enligt många förorsakat folkfördrivning och massmord? Dessutom har affärerna i det bolag Bildt verkat i lett till att två svenska journalister är fängslade. Affären Lundin blir bara fulare och fulare.
    • Kerstin Lundell, författare till boken ”Affärer i blod och olja. Lundin Petroleum i Afrika” (2010), i Dagens Nyheter, 11 oktober 2011.
  • Att Carl Bildt har förtroende för sig själv vet vi. Frågan är hur länge hans chef har det. Att den förre statsministern håller på att bli en politisk belastning är uppenbart.
  • Utrikesminister Bildts tidigare engagemang i Lundin Oils styrelse, under en tid då avtal skrevs med etiopiska staten om oljeprospektering i Ogaden, gör att misstanken hela tiden väcks att han - och därmed den svenska regeringen - inte agerar helt fritt i [frågan om de fängslade svenska journalisterna i Etiopien]. [...] Det mest märkliga hittills är ändå inte att Carl Bildt i så häpnadsväckande hög grad undkommit hårdare kritik för att han slirat på viktig information i frågan, som exempelvis när han i en Skavlan-intervju tidigare i höstas hävdade att han intet hade med Lundin Oil att göra under den period då bolaget vände blickarna mot det resursrika Ogaden. Nej, det allra märkligaste är att Carl Bildts chef, statsminister Fredrik Reinfeldt, tillåts undkomma praktiskt taget all kritik och allt ansvar för hans utrikesministers eventuella jäv i denna fråga. Föreställ er en socialdemokratisk statsminister i en liknande situation! En sådan hade - med rätta - fått löpa gatlopp i medierna. Har du, Fredrik Reinfeldt, försäkrat dig om att din utrikesminister saknar bindningar i denna fråga, liksom i frågan om Lundin Oils förehavanden i Sudan (som är under utredning för misstanke om folkrättsbrott av kammaråklagare)? Litar du på din utrikesminister? Varför har du inte krävt att alla fakta kring Bildts tid i Lundin Oil kommer på bordet? Kan Bildt sitta kvar om Lundin Oil skulle fällas för folkrättsbrott?
    • Göran Greider, Newsmill, 21 december 2011.
  • Naturligtvis förstår Moderaterna att försäljningen av försvarsmateriel till diktaturer saknar folkligt stöd, annars skulle dess ministrar inte ljuga om den. Men såväl Reinfeldt som Bildt har uttryckt att man vill låta avtalet vara.
    • Ledarkommentar till den så kallade Saudiaffären, Dagens Nyheter, 8 april 2012.
  • Ett normalt människoliv innehåller en inte obetydlig mängd hyckleri. Reinfeldt, du och jag måste hitta våra kompromisser mellan att leva och att kunna leva med sig själv (vilket är två helt olika saker). Det får man acceptera. Alternativet är att bli ett djur, utan moral och ideal. Men efter alla nödvändiga kompromisser så handlar det i slutändan ändå om ett val. [...] Man kan välja att protestera mot förtryck. Och man kan välja att predika demokrati för araber samtidigt som man beväpnar diktaturen. Reinfeldt valde det sistnämnda.

[redigera] Ideologi

  • Fredrik Reinfeldt och hans finansminister tonar fram som kontrollerat svala teknokrater men de är också hårdföra ideologer, inriktade på att efter decennier av socialdemokratisk hegemoni utkräva grundlig borgerlig revansch. För den sakens skull bygger de med framgång en allians ovanifrån. Till den räknas runt två tredjedelar av befolkningen; den sista tredjedelen lämnas utanför: socialt marginaliserade och lågavlönade som utför servicejobben åt ”samhällsbärarna”. Rut-modellens herrskap och tjänstefolk kan stå som symbol för högerns dröm om den lyckliga samhällshierarkin.
  • Låt oss fundera över ordens betydelse när Fredrik Reinfeldt och Anders Borg ihärdigt förnekar att de vill sänka lönerna för dem som redan har det sämst, och säger att de tvärtom vill att de ska höjas. Samtidigt lägger de fram dokument internt som tydligt säger att målet med politiken är att ”sänka reservationslönerna”, och därmed tvinga folk att acceptera allt lägre löner för att få jobb. Att detta varit det teoretiska syftet med politiken, det har alla vetat som kan något om den utbudspolitik man gick till val på. Men det är inte det orden har sagt.
    • Christer Persson, Stefan Carlén och Daniel Suhonen: Bokslut Reinfeldt, Stockholm: Ordfront 2010, s. 20.
  • Fredrik Reinfeldt och Anders Borg försöker gärna framställa sig själva som ett slags icke-politiker. Borgerliga meningsfränder ställer sig i givakt - i går kunde man läsa det bisarra påståendet på Dagens Nyheters ledarsida att skattesänkningar är mindre politiska än utgiftsreformer. Sanningen är att regeringen har fört en medveten politik. Syftet är att öka klyftorna. Inte bara genom att de som har mycket ska få det bättre, utan även genom att de som har det svårt ska få det sämre. De har varit framgångsrika: i höstas var det bara var tredje arbetslös som fick a-kassa. Men all politik får konsekvenser. Även Reinfeldt och Borgs. Gör man livet svårare för sjuka och arbetslösa, blir fler barn fattiga. Det är en sanning som inte går att trolla bort. Inte ens genom att dra en rövare om jobbskatteavdrag.
  • Att vara en "ny" moderat är enligt Reinfeldt i grunden en fråga om just lyssnande. "Lyssna är något annat än att prata och tro att alla håller med", sa Reinfeldt. Att lyssna betyder att vara beredd att ta in andras synpunkter och att rucka på sina egna fördomar och uppfattningar. De nya Moderaterna satsar kort sagt på att bli Sveriges första uttalade ideologilösa parti. Det är en rationell fortsättning på den första utgåvan av nya Moderaterna som togs fram för att överhuvudtaget kunna vinna val. Reinfeldt resonerar som så att ideologier är till för partipolitiker av den gamla skolan.
    • Widar Andersson i en ledarkommentar till Reinfeldts tal vid Moderaternas stämma i Örebro, Folkbladet, 21 oktober 2011.
  • För en tid sedan skrev jag på den här platsen om bristen på övertygelse och visioner i svensk politik – om ett närmast ideologilöst tillstånd där beslutsfattandet styrs av vad som är möjligt opinionsmässigt. Från flera håll kom reaktioner. Några moderata sympatisörer vittnade om hur framgången för deras parti skett på bekostnad av det politiska idéarbetet. Någon beskrev den egna partiledningen som "ideologiskt ointresserad" och principfast endast när det gäller att placera sig rätt i förhållande till folkopinionen. På Moderaternas stämma i slutet av oktober återkom temat, redan i inledningen gick Fredrik Reinfeldt i svaromål mot dem som talat om idébrist i det egna partiet. Statsministern hyllade pragmatismen och tonade ned betydelsen av politiska ideal bortom dagsfrågorna: ”Det finns de som ropar på visioner. Jag vill varna för det. Några säger stor vision, men glömmer att notan går på 100 miljarder för skattebetalarna”. [...] övertygelse och visioner har förvandlats till utgiftsposter som partiledaren varnar för.
    Opinionsmässigt är Moderaternas framgång under Fredrik Reinfeldt utan motstycke, i historiens sken har partiet aldrig haft större inflytande. Ändå är kanske den största effekten att politikens substans och värderingar har tunnats ut. Att det mot den bakgrunden uppstår förvirring om partiets idéprogram och den egna historien är inte märkligt. [...] När tillvarons stora frågor tränger sig på, när människors sinnen upptas av annat än jobbskatteavdrag och restaurangmoms, när ledarskap inte bara handlar om kronor och ören har partier som kastat loss från ideologi och värderingar inga svar. Att varna för visioner är att dränera politiken på mening och undanröja dess grundläggande drivkrafter.
    • Lars Adaktusson, Metro, 7 november 2011.
  • De flesta i Sverige har mer pengar än någonsin tidigare. Samtidigt ställs allt fler utanför. Det kallas ”två-tredjedelssamhälle”, när två av tre har det gott ställt på övrigas bekostnad. Nu har det kommit till Sverige. Så kan man bygga en politisk majoritet, det har Fredrik Reinfeldt visat. Men man kan inte bygga ett gott samhälle.
  • Det är tyvärr inte svårt att se att Reinfeldt kommer att ge media återkommande anledningar att i uppslag efter uppslag ifrågasätta hans berättelser. Han har svårt att förklara sig, fakta talar sitt tydliga språk och att han som ansvarig regeringschef skulle tillåtas att likt forna tiders sovjetpress få deklamera åsikter via Dagens Nyheters framsida [...] – den tiden är förbi. [...] Även i de paradgrenar som en borgerlig statsminister borde klara, näringsliv och kapital, har ideologin lett till skandaler som till och med affärspressen häpnar inför. Reinfeldt går ut och kritiserar de ”räntesnurror” som privata vårdbolag tillåts göra men utan att förklara att det är regeringen som infört möjligheterna 2009, ja som sett det som oerhört viktigt för att utländska företag skulle investera i Sverige. Konstruktionen är Reinfeldts regerings och ingen annan kan skyllas för resultaten.
  • Fredrik Reinfeldt varnar för visioner, men för många är just visioner vad politiken ska och måste handla om. Förvaltning ska lämnas till tjänstemännen, politikens uppgift är att ställa upp visioner för vart samhället ska ta vägen och hur vägen dit ser ut. Ytterligare ett jobbskatteavdrag kan inte vara svaret på allt.
    • Per Pettersson, Sofia Arkestål och Markus Kylberg, Dagens Nyheter, 2 mars 2012.
  • Moderaternas partiledare Fredrik Reinfeldt har valt att inte delta [i Sveriges Radios intervjuserie om riksdagspartiernas ideologier]. Vi har varit i kontakt med Moderaterna flera gånger och de sa att vi kunde ha den här diskussionen med någon av deras riksdagsledamöter. Men det ville inte vi, vi ville prata med partiledarna, så därför blev det ingen intervju med Moderaterna.
    • Louise Epstein, Sveriges Radio, P1, 22 mars 2012. Samtliga partiledare för de övriga riksdagspartierna deltog i dessa intervjuer.

[redigera] Pensioner

  • Stefan Attefall är gruppledare för Kristdemokraterna i riksdagen. "Vi behöver sänka skatten för våra äldre. De ska också ha del av skattesänkningar men också därför att vi tycker det är rimligt skillnaderna i beskattningar mellan löntagare och pensionärer minskar successivt."
    Är det en rättvisefråga?
    "Ja, och därför att pensionärer ska ha mera makt över sina liv. Kunna försörja sig. Om en pensionär och en som arbetar tjänar lika mycket så betalar pensionären i dag mer i inkomstskatt. Det tycker många pensionärer är orättvist och Kristdemokraterna håller alltså med dem."
    I lördags berättade regeringen att den vill sänka skatten för pensionärerna med ytterligare fem miljarder kronor. Men statsminister Fredrik Reinfeldt vill inte säga något om att minska skillnaderna mer utan betonar i stället att de som arbetar behöver ha lägre skatt eftersom de exempelvis har kostnader för resor till jobbet.
    • Mats Eriksson, Ekot, Sveriges Radio, 30 mars 2010.
  • För pensionärer gäller i dagens Sverige en högre skattesats per skattekrona än för yngre och förvärvsarbetande personer. Detta är oacceptabelt, särskilt som den utbetalda pensionen måste anses som uppskjuten eller tidigare avstådd lön. En grundläggande princip i ett demokratiskt samhälle är att alla medborgare behandlas likvärdigt. Gapet mellan den lägre skatten på arbetsinkomst och den högre på pension måste i rättvisans namn minskas för att snarast möjligt helt försvinna. Detta har också Göran Hägglund flera gånger betonat. Varför vill inte Fredrik Reinfeldt och Anders Borg detsamma? Moderatledaren Fredrik Reinfeldt må tro att en halverad krogmoms skulle kunna ge några tusen nya jobb. Men det skulle bli mycket dyra jobb (ca 1,5 miljoner kronor per jobb) om en sådan reform, kalkylerad till 5,4 miljarder kronor, verkligen skulle nå sitt mål. Internationella erfarenheter har också visat att antalet nya arbetstillfällen som resultat av en sådan reform är högst osäkert. En ny skattesänkning för pensionärerna, som också skulle öka deras konsumtionskraft, har av regeringskansliet beräknats kosta 2,3 miljarder kronor. (M) och (C) som hellre vill använda budgetens reformutrymme för den mer än dubbla kostnaden för en halvering av krogmomsen har nu verkligen bekänt färg.
    • Kristdemokraterna Michael Anefur, Bengt Germundsson, Leif Hallberg, Ewa Samuelsson och Ewa Sundkvist, Brännpunkt, Svenska Dagbladet, 25 augusti 2011.
  • Dagens pensionsålder kan komma att bli ett minne blott i framtiden. I en intervju med Dagens Nyheter säger Fredrik Reinfeldt att han inte är främmande för att vi kan komma att behöva jobba betydligt längre än i dag - kanske ända till 75 års ålder. Men statsministern omfattas av andra regler. Om Fredrik Reinfeldt sitter kvar som statsminister efter nästa val kan han välja att sluta jobba när han fyller 50 år i augusti 2015. Då har han rätt till en avgångsersättning under det första året. Det innebär att han kommer kunna kvittera ut den nuvarande lönen på 144 000 kronor under ett år, det vill säga 1 728 000 kronor. Därefter har han rätt till inkomstgaranti på 68 000 kronor i månaden till sin 65-årsdag.
    • Rebecka Martikainen, Expressen, 7 februari 2012.
  • Skådespelaren Sven Wollter har sagt upp sig med omedelbar verkan som programledare för P4-programmet ”Wollter & Röör”. Anledningen är att Sveriges Radio lyfte ut ett avsnitt där Wollter i skarpa ordalag kritiserar statsminister Fredrik Reinfeldts förslag om att höja pensionsåldern till 75 år. I den bortklippta versionen sa Sven Wollter bland annat: ”Ett enda liv har vi, en enda kort stund på jorden, och då ska några småljugande äggskallar komma och försöka bestjäla oss på det viktigaste vi har när hösten tonar in. Vår tid.”
    • Carin Ståhlberg, Dagens Nyheter, 19 februari 2012.
  • Ett pensionssystem grundat på kollektiv solidaritet är en självklarhet för mig. Att det missgynnar en sådan som jag, är således helt i sin ordning så länge pengarna går till alla dessa hundratusentals som slitit ut sig långt före sextiofem. Alla dessa som inte har minsta mänskliga möjlighet att sluta upp bakom hejaklacksledare Reinfeldts käcka flaggviftande om att vi borde ha rätt att jobba till sjuttio, om vi vill. Kanske till och med får räkna med att göra det inom en nära framtid. Oavsett vad vi vill. Visst, och säg det gärna till alla som slet ut sig före fyllda femtio enbart av det skälet att de ville göra rätt för sig. [...] De flesta av oss måste [...] räkna med att cirka 20 procent av vårt pensionskapital försvinner i form av avgifter, skatter och utebliven ränta och när det kommer till privat pensionssparande kan det ibland handla om hälften av de insatta pengarna. De som gynnas av det här systemet är de banker, försäkringsbolag och statliga fonder som förvaltar våra pengar, alla högavlönade räknenissar som jobbar där plus alla dessa avsuttna politiker som befolkar styrelserna trots att de ytterst sällan har en aning om vad deras anställda håller på med inom ramen för sin så kallade "kapitalförvaltning". [...] Ekonomijournalisten Joel Dahlberg har skrivit en alldeles utmärkt och fullt begriplig bok om Pensionsbluffen som vi närmast sörjande borde läsa (Ordfront, 2012). Höggradigt underhållande är den också. Inte minst när han förklarar hur det kan komma sig att våra politiker har valt ett helt annat pensionssystem än det som de har prackat på sina väljare och varför, till exempel, Fredrik Reinfeldt åtminstone inte behöver bekymra sig för egen räkning när han går i pension.

[redigera] Ledarstil och partikultur

  • Reinfeldt håller ordning i bokföringen. Och kontroll över känslorna. När landet skakar till inför en självmordsbombares attentat kommenterar statsministern svalt den blodiga handlingen: oacceptabel. Reinfeldt gnager ner politik och ideologisk dekoration till samförståndets snusförnuft: Allt ska vara på plats. En perfekt ledare i de döda berättelsernas tid.
  • Partikulturen inom Moderaterna präglas av makt och misstänksamhet. Särskilt bråkiga ledamöter möts av öppen utskällning från partiledaren Fredrik Reinfeldt, enligt Pålsson. Hennes bok heter Knapptryckarkompaniet och skildrar Pålssons erfarenheter som riksdagsledamot under två mandatperioder. Det är en mycket pessimistisk skildring av riksdagsledamöternas roll och inflytande. ”Vi ledamöter fungerar mest som statister, som något vackert att visa upp när demokratin behöver ett ansikte”, skriver hon. Pålsson kom in i riksdagen 2002 och upplevde redan under oppositionsåren att det var lågt i tak i partiet med begränsade möjligheter för enskilda ledamöter att komma till tals och påverka. Men det var ingenting mot hur det blev den andra mandatperioden när Fredrik Reinfeldt blev statsminister. ”Då sänktes ribban ytterligare. Frihetsgraden var noll och utrymmet för egna ställningstaganden obefintligt”, skriver Pålsson. Hon beskriver ett tillfälle när den moderata riksdagsgruppen försökte hävda sin mening i samband med beslutet om FRA-lagen. Då möttes den av statsministerns ord: ”Vad tror ni att ni är? Ett remissorgan? Som får tycka vad ni vill? Ni är här för att genomföra regeringens politik och inget annat”, hävdar Anne-Marie Pålsson att Fredrik Reinfeldt ska ha sagt. Anne-Marie Pålsson beskriver hur Reinfeldts ord gjorde henne bedrövad. ”Det jag misstänkt länge och det som många hävdat - att vi bara är ett lydigt transportkompani - fick jag nu svart på vitt på av min egen partiledare.” Hon beskriver hur den tidigare så positiva inställningen till Reinfeldt fick sig en rejäl törn. Många i gruppen gav uttryck för sin besvikelse. ”Det var som om förtrollningen hade brutits, och efter det handlade det bara om att stålsätta sig mot nya maktuttryck från partiledarens sida”, skriver hon. Statsminister Fredrik Reinfeldt avböjer att kommentera kritiken.
  • Vi [i den moderata riksdagsgruppen] var helt bortkopplade från detta. Vi brukade säga att vi fick läsa på DN Debatt vad vi skulle tycka. [...] Vi fick ett förslag [...] fem minuter innan vi skulle sluta gruppmötet och då ville [Fredrik Reinfeldt] veta vad vi tyckte om det [...] De flesta sa ingenting, utan lät det vara. Sedan beklagade man sig på puben som följde efter gruppmötena.
    • Anne-Marie Pålsson, före detta moderat riksdagsledamot och författare till boken Knapptryckarkompaniet, i sitt svar på Anita Kratz fråga hur Reinfeldt använde sig av de moderata riksdagsledamöternas lojalitet när han som nytillträdd partiledare omvandlade Moderaternas politik. "En bok, en författare", Kunskapskanalen, SVT, 6 april 2012.
  • Intressant i sammanhanget är statsministerns frånvaro. När så det åttonde mordet på kort tid inträffar, vad gör Fredrik Reinfeldt? Han tronar upphöjd i sitt Rosenbad. Han antar betraktarens kyliga blick och med bister min i tv konstaterar han att ”Malmö själv måste skapa förutsättningar för människor att göra andra livsval än kriminalitet”. Jaha. Varje annan statsminister skulle efter det senaste mordet direkt ha satt sig på planet till Malmö och visat sitt engagemang. Varje annan statsminister skulle tillkalla en kriskommission, hålla presskonferens om det allvarliga läget och genast fundera på samhällsreformer. Men inte Reinfeldt. Han som kom till makten på att bekämpa utanförskapet vill nu inte befläckas av ett Malmö där regeringens misslyckande visar sig i den skyhöga ungdomsarbetslösheten, i den ökande fattigdomen, i nedmonteringen av A-kassan och sjukförsäkringen samt i en skola som för länge sedan slutat vara samhällets jämlikhetsmotor. Morden i Malmö har inte bara en förklaring utan bakom finns ett helt band av samhällsfaktorer som med statsministerns språkbruk kan kallas utanförskap. På detta område är regeringsmisslyckandet totalt.
  • Sten Tolgfors avgång som försvarsminister var av allt att döma högst befogad – inte bara på grund av hans usla hantering av Saudi-affären utan också på grund av hans sällsynt dåliga behärskning av hela det politikområde han var satt att råda över. [...] Som flera kommentatorer påpekat kastar emellertid hela denna affär, liksom åtskilliga föregående, en mycket mörk skugga över hela Fredrik Reinfeldts ledarstil som statsminister. Han täcker inte sina statsråd när det blåser kring dem, han tar betäckning bakom dem. Så var det från första början med Borelius och Stegö (det kunde dock anses vara tecken på oerfarenhet), så var det med Odelberg (utryck för feghet, att han inte ombads stanna), så var det med Littorin (uttryck för allmänt dåligt omdöme och okamratskap, karln hade ändå varit moderaternas partisekreterare), så var det med Husmark Persson (det var väl inte sin egen utan hela regeringens politik hon hade att försvara?). Förr i världen, under stadiga statministrar från Branting/Edén-generationen och fram till och med Ingvar Carlsson, rådde en motsatt kutym: att den regeringsmedlem som blev utsatt för yttre och illasinnad press kunde räkna med att bli kvar i kretsen av statsråd till dess stormen bedarrat och två tre år senare befordras till landshövding. Med Persson infördes en annan ordning: när det stormar går chefen ned i bunkern och låter verkställarna av hans befallningar stå kvar i ovädret. Persson ställde aldrig upp för sina ministrar; han kunde rentav håna dem inför öppen ridå. Reinfeldt synes ha tagit över dessa fasoner. Ännu Ingvar Carlsson vinnlade sig om att ha starka departementschefer i sin krets – det ominösa undantaget var Mona Sahlin. Persson valde alltid svaga kort – undantaget var Pär Nuder, som dock fick stå ut med att bli hånad. I Reinfeldt-regeringen finns två starka namn som uppenbarligen kommer att kunna rida ut de svåraste stormar: Bildt och Borg, hertigar i egna furstendömen. Men resten av de moderata statsråden? När infaller nästa bondeoffer? Hur stark är damen på brädet, statsministern själv, efter allt det som har förevarit?
    • Anders Björnsson, Newsmill, 31 mars 2012.

[redigera] Faktakoll

  • ”Vi vill ha en bred marginalskatt för Sveriges breda låg– och normalinkomsttagargrupp”, sade stadsminister Fredrik Reinfeldt under ett tal i Almedalen då det tredje steget i jobbskatteavdraget presenterades. Finansminister Anders Borg var inne på samma spår då han deklarerade att ”huvuddelen av skattesänkningen i jobbskatteavdrag tillfaller låg- och medelinkomsttagare”. Men siffrorna säger det motsatta. Enligt beräkningar från Svenskt Näringsliv kommer de som har en månadslön på mellan 35 000 och 50000 kronor att få störst tillskott i plånboken och därmed tjäna mest på den sänkta skatten. Nettoinkomstökningen för en arbetare med en månadslön på 20000 kronor kommer att ligga på 194 kronor, medan samma siffra för en person med en månadslön på 35000 kronor är 301 kronor och 325 kronor för en person med en månadslön på 50000 kronor. [...] Även sett till hur mycket pengar olika löntagare har erhållit till följd av samtliga jobbskatteavdrag sedan 2006 så är låg- och normalinkomsttagare de stora förlorarna. En person med en månadslön på 20000 kronor har sammanlagt fått 52971 kronor lägre skatt sedan dess, samtidigt som en person med en månadslön på 35000 kronor har tjänat 98106 kronor och en med 50000 kronor 108083 kronor på regeringens politik.
  • Påstående: I en intervju med SVT:s Mats Knutson (i förra veckan) förklarade statsminister Fredrik Reinfeldt att Sveriges ekonomi är i väldigt gott skick. Men det kan bli tuffare framöver och därför avvaktar regeringen med ett femte jobbskatteavdrag. Fredrik Reinfeldt säger att ”vi har två år i rad, 2010, 2011 varit ensamma i Europa om att ha en ekonomi i balans och överskott”. [...] Slutsats: Den som är snäll kan säga att statsministern uttrycker sig slarvigt. Den som är lite strängare måste säga att Sverige inte hade överskott 2010. Det finns ett EU-land som hade överskott både 2010 och 2011 – det var Estland. Bland övriga europeiska länder hade både Norge och Schweiz överskott 2010 och 2011. Därför får Fredrik Reinfeldts yttrande rött ljus.
  • Redan tidigt i gårdagens partiledardebatt i riksdagen dök försäljningen av apotek upp i debatten. Det var inte oväntat socialdemokraternas partiledare Håkan Juholt som väckte frågan, som en del i kritiken av försäljningar av offentlig verksamhet. När statsminister Fredrik Reinfeldt sedan försvarade apoteksförsäljningen sa han följande: ”Den större delen av apoteken finns kvar hos Apoteket AB. Håkan Juholt karikerar. Det är som om verkligheten inte räcker. Man måste ta i lite för mycket, annars riskerar poängen att inte nå fram”. Frågan är dock vem som ”tog i” i den här frågan. En majoritet av de svenska apoteken var/är inte i Apoteket AB:s ägo, varken räknat efter utförsäljningen hösten 2009 eller i nuläget. – Den senaste siffran jag fick på antalet apotek som vi äger var 364, säger Eva Fernvall, varumärkesdirektör på Apoteket AB till Svensk Farmaci. Enligt Sveriges Apoteksförening är det totala antalet apotek i landet idag cirka 1200. Statsministern sa också att det ”nu öppnas en del apotek på ställen i landet där det förr inte fanns apotek”. Uppgiften är inte felaktig, men ”en del” är inte särskit många. Enligt vad Svensk Farmaci erfar har fortfarande bara två apotek, båda i Doc Morris regi, öppnats på orter som tidigare inte hade något apotek – i Älmsta och Insjön.
  • På måndagen sökte Nyheter24 kommentarer från regeringskansliet om statsminister Fredrik Reinfeldts felaktiga påstående om apoteksmarknaden. Då började hans pressekreterare rada upp Socialdemokraternas ex-partiledare Håkan Juholts misstag och sa att de inte går att jämföra med Reinfeldts. Även i partiledardebatten anklagade statsministern Juholt för att inte ha koll på sina fakta. Nu kan Nyheter24 dock presentera en lång rad exempel på när Reinfeldt själv farit med osanningar de senaste åren.
    Mars 2009: "Vi inrättade en CO2-skatt i Sverige 1991. Det var mycket klokt av den dåvarande borgerliga regeringen att inrätta denna."
    Statsministern hävdade detta under en debatt i riksdagen. Faktum är dock att lagen om CO2-skatten trädde i kraft den 1 januari 1991 efter en proposition från den dåvarande socialdemokratiska regeringen.
    Januari 2010: "(högre skatt för pensionärer är) ganska spritt i utvecklade länder."
    I SVT:s Agenda proklamerade Reinfeldt att det inte är något ovanligt att pensionärer får betala högre skatt än löntagare. När Pensionärernas riksorganisation, PRO, lät forskare göra en internationell jämförelse var det dock bara i Sverige som situationen såg ut så.
    Februari 2010: "100 000 fler är sysselsatta jämfört med när den regeringen tillträdde 2006."
    Reinfeldt räknade inte in befolkningsökningen eller att man ändrat åldersgrupp från 16-64 till 15-74 år. Anders Borg fick förklara snedsteget för TT.
    Oktober 2010: "Stora förändringar, likt sjukförsäkringsreformen, kan leda till att enskilda drabbas av orimliga och icke avsedda konsekvenser. Det är viktigt att vara ödmjuk inför detta. Regeringen kommer fortsatt att följa utvecklingen. Vi kommer att se över om regelverken och deras tillämpning fått icke avsedda konsekvenser för enskilda individer."
    Citatet är hämtat ur regeringsförklaringen den hösten. Senare avslöjades det genom en hemlig PM från socialdepartementet att den ansvarige ministern Christina Husmark Pehrsson varnat för flera av effekterna av ändringen i sjukförsäkringen men blivit överkörd.
    Januari 2011: "Sedan vi tog över 2006 så har det inte skett några vidgade inkomstklyftor."
    I Sveriges Radio hävdade statsminister Reinfeldt att klyftorna inte ökat. En rapport från OECD visade dock att Sverige, Tyskland och Danmark var de länder där inkomstskillnaderna ökade mest 2000-2010.
    Februari 2011: Hävdade att Sverige i stort sett bara exporterat skyddsnät och minsensorer till revolutionens Egypten.
    Reinfeldt informerade en skolklass om Sveriges export till Hosni Mubaraks Egypten och Expressen var på plats. Skrivelsen "Strategic Export Controls in 2009" från utrikesdepartementet visar dock att både ammunition och tändanordningar exporterats.
    Januari 2012: "Det har förändrats väldigt ofta i den svenska skolan. Nu har vi gjort det i en riktning som vi är övertygade om gör att barn och ungdomar lär sig mer."
    I sitt anförande under den senaste partiledardebatten hävdade Reinfeldt att svenska barn och ungdomar lär sig mer. Inte visar det sig i betygen i alla fall då fler går ut med ofullständiga betyg enligt Skolverkets statistik.
    Nyheter24 har varit i kontakt med Fredrik Reinfeldts presstab som lovat att återkomma med bemötanden på samtliga punkter.
    • Viktor Adolfsson, Nyheter24, 24 januari 2012.
  • Sverige ska låna ut 100 miljarder till Europas krisländer via IMF. Statsministern säger att lånet sker på marknadsmässiga villkor, men Rapport kan visa att räntan på lånet bara är 0,1 procent - allt annat än marknadsmässig. Låga räntor är själva poängen med IMF-lån. Fredrik Reinfeldt har tydligt sagt att de omdebatterade lånen ska lånas ut på marknadsmässiga villkor.
    - Dels är villkoren för att ge den här kapacitetsmöjligheten till Internationella Valutafonden säkerställd genom att man får marknadsmässigt betalt, att man får sina pengar tillbaka, det vill säga det är lån och inte några gåvor, och att det dessutom förknippas med mycket tuffa villkor gentemot det landet som får lånen, säger Fredrik Reinfeldt till Rapport.
    Rapports granskning av villkoren för IMF-lånen visar att Riksbanken som hanterar utlåningen enbart får 0,1 procents ränta. Enligt IMF är räntan på 0,1 procent inte förhandlingsbar. När sedan IMF lånar ut pengarna till exempel Grekland får låntagaren i dag betala drygt 3 procent i ränta. I dag får Grekland överhuvudtaget inte låna på marknaden. Och om Grekland ändå skulle få det är räntan på deras tioåriga statsobligationer i januari över 30 procent. Hela poängen med IMF-lånet är att det inte är marknadsmässigt. [...] Om Sverige och Riksbanken i stället hade placerat de 100 miljarderna i säkra obligationer hade man fått cirka två procents ränta. Det betyder att Sverige går miste om cirka två miljarder kronor årligen om IMF utnyttjar det svenska lånet fullt ut. Hade Sverige lånat ut pengarna till behövande svenska företag som i dag har svårt att få lån från bankerna hade räntan blivit ännu bättre. Svenska långa företagsobligationer ligger i dag på upp till tio procent för de stora svenska börsföretagen. Finansminister Anders Borg har sagt att vi ska ställa tuffa krav på dem som får ta del av de svenska pengarna. Men Sverige har mycket litet inflytande över villkoren för lånen. Enligt IMF kan Sverige varken påverka vem som får lånen eller hur. Enligt Anders Borg är lånet i princip helt riskfritt. Borg är inte oroad för att Sverige skulle ha problem med att få tillbaka pengarna.
    - Jag skulle säga att det finns en väldigt väldigt väldigt väldigt väldigt väldigt väldigt väldigt väldigt väldigt liten risk för det, säger Borg.
    Men enligt nationalekonmen Lars Calmfors stämmer inte detta. Om det går illa med eurokrisen kan länderna få svårt att betala tillbaka trots att IMF är så kallad prioriterad fordringsägare. Detta har även hänt tidigare i IMF:s historia.
  • Regeringen menar att jobbskatteavdraget som kostat skattebetalarna 70 miljarder har lett till mellan 70 000 och 120 000 nya årsarbeten. Statsminister Fredrik Reinfeldt har till exempel sagt att ”De som utvärderat regeringens politik har påpekat att det enskilt mest jobbskapande vi har gjort, som har lett till ökad sysselsättning, högre sysselsättning än vad som annars har varit fallet, är jobbskatteavdragen” [Telefonväkteri med Fredrik Reinfeldt i Sveriges Radio, 25 januari 2012]. Men det stämmer inte, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, har granskat de två första jobbskatteavdragens faktiska effekter på sysselsättningen i Sverige. Deras slutsats är ” ... att resultaten inte på ett trovärdigt sätt kan tolkas som effekter av jobbskatteavdraget. Den begränsade variationen mellan individer i reformernas omfattning i kombination med komplexa sysselsättningstrender både före och efter reformerna innebär en stor utmaning för vårt och framtida försök att utvärdera jobbskatteavdragets sysselsättningseffekter.” Sysselsättningseffekterna kan alltså inte styrkas, stoppa pressarna, statsministern ljuger.
  • Det är litet sorgligt att man diskuterar arbetslöshet och sysselsättning på det här slarviga sättet. Det är klart att statsministern vet skillnaden mellan antalet sysselsatta i personer räknat och i relation till befolkningen. [...] Vi ska inte säga att sysselsättningen har ökat om den de facto har minskat i relation till befolkningen. [...] Det är också internationellt vedertaget att man ska relatera sysselsättningen till befolkningen. [...] Den här svenska stilen är litet hemmasnickrad. [...] Det är en förskönande bild av sysselsättningsutvecklingen.
    • Bertil Holmlund, professor i nationalekonomi, kritiserar statsminister Reinfeldt och arbetsmarknadsminister Engström som hävdat att sysselsättningen har ökat sedan september 2006, trots att antalet sysselsatta i relation till befolkningen har minskat. SVT Agenda, 12 februari 2012.

[redigera] Övrigt

  • När alliansregeringen tillträdde den 6 oktober 2006 lovade Fredrik Reinfeldt att inga politiska beslut om kärnkraften skulle tas under mandatperioden. I sin regeringsförklaring var statsministern mycket tydlig: ”Under mandatperioden 2006 – 2010 kommer inte några politiska beslut om avveckling av kärnreaktorer att tas. Inte heller kommer några förnyade driftstillstånd ges till de två reaktorer som redan stängts. Förbudet att uppföra nya reaktorer kommer att bestå.” Drygt två år senare, i mars 2009, överlämnade regeringen en proposition till riksdagen om en ”Sammanhållen klimat- och energipolitik” och förklarade att den tänkte återkomma med förslag om att avskaffa avvecklingslagen och att upphäva förbudet mot att bygga nya kärnreaktorer. Och den 17 juni 2010 beslutade riksdagen, med två rösters övervikt, att tio nya reaktorer skulle få byggas i Sverige. Så bröt Fredrik Reinfeldt sitt tydliga löfte från hösten 2006. Hur ska man någonsin ha förtroende för en sådan politiker? Vad är avsikten med en regeringsförklaring om man inte kan lita på vad som sägs i den? Kan vi i fortsättningen över huvud taget tro på vad Fredrik Reinfeldt lovar? Jag kan det inte!
    • Solveig Ternström i SVTDebatt, 15 september 2010.
  • När förre statsministern, min partivän och socialdemokraten Göran Persson i samband med östutvidgningen använde det grumliga begreppet "social turism" valde oppositionsledaren Reinfeldt att inte spela med. För det förtjänar Reinfeldt all respekt. Men det ställer också högre krav på statsminister Reinfeldt. Därför vill jag igen ställa frågan: Avser Fredrik Reinfeldt och Moderaterna att passivt eller aktivt göra sig beroende av eller samarbeta med Sverigedemokraterna om de kommer in i riksdagen – ja eller nej?
    • Luciano Astudillo (s) i riksdagsdebatt, länk via Magasinet Neo.
  • Vi är inte socialdemokrater och folkhemsvärnare i det här landet längre, vi är något annat. Vi har inte alls tagit steg in i framtiden, vi har gått bakåt. Bakom Reinfeldts bruna hundögon döljer sej upplösningen.
  • Så vitt jag vet har jag aldrig träffat Stefan Löfven. Samtidigt såg jag direkt att det är en bra karl. Samma sort som jag. En enkel grabb från arbetarklassen som kommit sig upp och hela sitt liv verkat för den socialdemokrati som tidigt blev en del av min egen identitet. Samma socialdemokrati som Fredrik Reinfeldt och hans kumpaner försökt stjäla från oss samtidigt som mitt eget parti bara kunnat erbjuda politiska varmluftsfläktar med hemliga Herrgårdsdrömmar, förkärlek för usla oneliners och schweizisk choklad och nu på slutet Helan, fast utan kubb och tyvärr bara mustasch.
    • Leif GW Persson, Expressen, 29 januari 2012.
  • Ordförandestriden i Kristdemokraterna är slut och Centerpartiet har valt Annie Lööf till partiledare. Den borgerliga laguppställningen är klar och roligare än så här blev det inte. Nu ska detta trötta gäng argumentera i två år till för att de skattesänkningar som hittills inte gett några jobb nu ska börja göra det. Och Fredrik Reinfeldt ska fortsätta åka runt i landet och ”lyssna” på människor.
  • På gruvkonferensen pratade Stefan Löfven om att den svenska industrin återigen måste tillåtas bli "världsbäst". Det förutsätter politik; utbildning, infrastruktur och samhällsservice. Löfven vill återintroducera exportindustrin i det politiska samtalet, och han har gått ut hårt. Redan den första veckan som partiledare anklagade han regeringen för att se på näringslivet som ett särintresse. Fast riktigt så har varken Fredrik Reinfeldt eller Anders Borg uttryckt sig. När Anders Borg för tre år sedan talade om ett särintresse för "de väldigt rika" pratade han faktiskt inte om svenskt näringsliv utan om Svenskt Näringsliv, organisationen alltså. Och på den punkten hade ju Borg rätt. Det hårt politiserade Svenskt Näringsliv framstår ofta mer som en gammelmoderat tankesmedja än som en prövande företrädare för svenska företag. Ett sätt att hålla liv i debatten om anställningstrygghet och att skapa försörjning åt tidigare borgerliga ministrar och politruker, men knappast ett redskap för att stärka industrin eller företagen. Också Fredrik Reinfeldt talade om Svenskt Näringsliv när han på förra årets moderatstämma skulle ge exempel på ett typiskt särintresse. Men det spelade ingen roll. Svenskt Näringslivs Urban Bäckström fylldes av helig vrede å landets alla direktörers vägnar. Det är nog inte så konstigt. Regeringen - framför allt statsminister Reinfeldt - har visat att den inte sätter värde på industrin eller företagen. Bolag som städar villor i Täby eller plundrar äldreboenden undantagna, naturligtvis.
    • Olle Svenning, Aftonbladet, 25 mars 2012.
  • I ett av sina gränslöst självmärkvärdiga jultal - för drygt två år sedan - förklarade Fredrik Reinfeldt [...] att kraven på ökad produktivitet är ett "elitprojekt". Det ligger kanske naturligt i munnen på den som genomfört subventioner till hamburgerkedjor, rut- och rotavdrag och sänkt skatt på krogbesök. Men det måste kännas som ett hån för de anställda i industrin, som genom ständiga effektiviseringar har lyckats bevara konkurrenskraften i en global tävlan. Det, snarare än Anders Borgs påstådda briljans, är orsaken till att Sverige ännu lyckats undvika att dras ner i den europeiska krisen. Sedan 1997, året för det första industriavtalet, har produktiviteten ökat varje år fram till finanskrisen 2008. Tidningen Dagens Arbete har visat att vinsten per anställd i några av landets största företag mer än fördubblats på tio år. Förra året exporterade svensk industri varor för drygt 1 213 miljarder kronor. Det gav ett överskott på drygt 77 miljarder, i huvudsak ett resultat av industriproduktion. Industrin har inte heller spelat ut sin roll för sysselsättningen. Det konstaterar fackföreningsekonomen Daniel Lind. Om vi tar hänsyn till att allt fler arbetsuppgifter - allt från städning till kvalificerade datatjänster - nu köps in av industriföretagen, har antalet anställda knappt minskat alls mellan 1995 och 2005. Han beskriver de senaste 15 åren som de mest "industritunga" sedan 1960-talet. Samtidigt har vi en regering som ser framtiden i hushållsnära tjänster och billig service på krogen.
    • Olle Svenning, Aftonbladet, 25 mars 2012.

[redigera] Externa länkar

Wikipedia-logo-v2-sv.svg
Wikipedia har en artikel om:
Fredrik Reinfeldt
Hämtad från "http://sv.wikiquote.org/w/index.php?title=Fredrik_Reinfeldt&oldid=22695"
Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Verktygslåda
På andra språk