Sven Wollter

Citat relaterade till Sven Wollter.

I radio[redigera]

När till exempel Madeleine Albright, före detta amerikansk utrikesministerkvinna, på en fråga i teveprogrammet 60 Minutes om dom 500 000 barn, som dödades i USA:s och Storbritanniens krig och sanktioner mot Irak och som fortfarande dödas, att om dom 500 000 döda barnen är ett rimligt pris i försöken att knäcka Saddam Hussein då svarade hon så här: "Jo, vi tycker att det är värt priset" sa hon. "Vi tycker att det är värt priset" sa hon faktiskt.
Och då är det förfärliga att ordet "vi" inte definieras, inte bär nåt ansikte. Inte ett tydligt ansikte. Vilka är vi som tycker det är värt priset med 500 000 döda barn? Vem är vi? Ja, inte är det vi som håller på med den här radiogrejen - ni och jag och teknikern där ute Henry Larsson eller min producent Anders Wennersten, nej detta "vi" bär drag av Madeleine Albright själv, men också av andra som jag inte kan se, som hon drar in i sitt sketna brott, in i sin förfärliga, avskyvärda cynism, utan att närmare definiera. "Vi" är det hela det amerikanska folket eller är det bara hon och Bill Clinton? Varför skriker ni amerikaner isåfall inte i högan sky inför detta "vi", denna skam? Vad jag inte har svårt att se är dom 500 000 mördade barnen eller föräldrarna till dom, jag har inte svårt att se denna sorg och smärta, all denna förtvivlan.
- Sven Wollter som sommarpratare 22/7 2001. [1]

Kan man tänka sig något mera hjärtlöst än förslaget om tio års höjning av pensionsåldern? Jag blir så förbannad att jag får blodsmak i munnen. När man äntligen får chansen till ett nytt liv, som man knegat för i alla sina dar, ja då skall man bli snodd på det för att dom som sitter på stålarna inte vill lyfta på rumpan och släppa till vad som behövs, medan ungt folk får vänta i evigheter på en chans i arbetslivet. Ett enda liv har vi, en enda kort stund på jorden, och då skall några småljugande äggskallar komma och försöka bestjäla oss på det viktigaste vi har när hösten tonar in. Vår tid. Vår dyrbara tid i ålderdomens frihet. Men det är helt i stil med gamla traditioner från det hållet.
/... /
Alla hjärtans dag känns som ett hån när jag tänker på alla dom som bara möter stenhjärtan i vårt allt mer förhårdnade fosterland. Sockrade gelehjärtan smakar kanske gott men bästa användningen skulle vara att ta tusen ton av dom och vräka dom över maktens boningar. Dags för de hjärtlösa att få smaka på folkets hjärtan. Tack för att ni orkade lyssna på denne argsinte pensionär. Jag skall inte klaga, jag får ut dryga 17 000 i pension.
- Inlägg i Svens program Wollter & Röör i P4 som blev censurerat av Sveriges Radio. Sven sade därefter upp sej med omedelbar verkan. Citerat från Aftonbladets hemsida.

Stalin var onekligen det sociala uppbyggets store pionjär.
- Sven Wollter intervjuad av Göran Skytte i SVT 1993.

Kommunismen har inte förstört någonting
- SVT, Min sanning, 30 december 2014. Källa: Stefan Krakowski. "Stjärnor som säger stolligheter" (arkiverad), unt.se, 7 oktober 2017.

Ni unga måste vara uppkäftiga och inte lyssna för mycket på gubbjävlarna - eller kärringjävlarna heller för den delen.
- Sven Wollter i ungdomstidningen Rebell nr. 1/1994, sid. 14.

Det handlar i grunden om att i dagens värld av våld, grymhet, överhetens förakt, de rikas omättliga girighet, imperiets terror och det ohyggliga hot som den globala kapitalismen utgör för mänsklighetens fortlevnad på detta stackars pinade lilla klot i oändligheten, att mitt i allt detta bevara sin värdighet, sin hederlighet.
- Sven Wollter: "Därför är jag kommunist", Proletären nr 37/06 [2]

Hur kan någon människa blunda för att det är storbolagens fria härjande överallt där det finns minsta vinst att vinna, som skapar hunger, sjukdomar och massdöd överallt på vår jord, framför allt i den fattiga världen, men inte bara där? Hur kan man se detta och inte vilja göra något åt det? Då måste vi börja med oss själva här och nu. Därför är jag kommunist.
- Sven Wollter: "Därför är jag kommunist", Proletären nr 37/06 [3]

Men framför allt är jag kommunist av känslomässiga skäl. Jag känner det i magen, i huden. Jag blir spyfärdig när jag upplever lögnerna och sveken från dem som tycks ha gjort till livsuppgift att framför allt annat bevara sin egen makt, sin egen plats i toppen. Men samtidigt tycker jag oändligt synd om dem när jag känner de iskalla vindarna mot min hud, när de strömmar mot mig från bonusmogulernas lufttunna salar, bombar-barbarernas uniformsstinna tempel, från alla dessa skojare och brottslingar som styr världens öden. Jag är kommunist för jag vill känna mig som en människa. Jag är kommunist för att alla skall veta var de har mig. Jag är kommunist av solidaritet med mänskligheten och i tro på livet.
- Sven Wollter: "Därför är jag kommunist", Proletären nr 37/06 [4]

Javisst, socialismen fick se sig besegrad i Sovjet, men inte av den yttre fienden, USA och allierade, utan av ideologisk dekadens, våld, byråkrati och lögner. Javisst, så är det. När socialismen börjar ljuga dör den. Det kan ta lite tid, men dödsdömd är den. Hela idén bygger ju nämligen på folkens deltagande och att man kan lita på varann, människor emellan.
För kapitalismen däremot är lögnen en förutsättning, en grundbult. Där gäller det profiten till varje pris.
När den börjar se sanningen i vitögat är den slut. Finito. Då kan inte Annika Falkengren i SEB längre kamma hem 25 miljoner om året medan människor fryser ihjäl under broarna.
- Wollter: "Därför är jag kommunist", Norrländska Socialdemokraten [5]

Visst skulle jag kunna skjuta ner en svensk arbetare som försvarar socialdemokratin
- Sven Wollter intervjuad i Aftonbladet 24 januari 1976. Citatet dementeras av Wollter. "Ordvandalerna i borgarpressen spred därpå myten om att jag kunde tänka mej att skjuta folk. Företrädesvis socialdemokrater. Det har jag aldrig nånsin sagt." Citat ur boken Bakljus. Se diskussion.