Tage Erlander

Från Wikiquote
Hoppa till: navigering, sök

Tage Erlander, född 13 juni 1901, död 21 juni 1985, politiker (socialdemokrat), statsråd, riksdagsman 1932-73 (andra kammaren), statsminister och partiledare för Socialdemokraterna 1946-69.

En förfärlig natt. Ingen sömn och hela tiden Gustav Möllers trötta, bistra drag i blickfältet och hans försök att skapa en skräckstämning kring dunkla ord om att saken inte är uppklarad och att han måste ta sin ställning under omprövning. Egentligen har jag aldrig drömt om ledarskapet. Inte förrän efter voteringen i partistyrelsen började jag förstå att här fanns en allvarlig risk. Men i gruppen låg ju Möller så avgjort över tills Undén kom. Därmed fälldes avgörandet. Oerhört - hur detta skall gå vet inte jag. Kritiken har ju rätt - jag är ingen de stora linjernas man. Jag är rädd, har alltid varit rädd och att jag nu accepterat beror sannerligen inte på framåtanda och maktvilja, utan på rädsla för gruppen. Lojaliteten mot gruppen och partiet. Lojaliteten mot omgivningen som huvuddygd, blir det en ledare för landet under dessa bekymmersamma år? Jag tvivlar och om jag misslyckas - vad händer sedan? Går allt förlorat eller kommer det hela att kunna repareras.

Tage Erlander i sin dagbok den 10 oktober 1946, dagen innan han valdes till statsminister. Citerat ur Tage Erlander: Dagböcker 1945-1949, Gidlunds 2001


Neutralitetspolitiken innebär, att vi eftersträvar fördelen av att kunna undgå att omedelbart dras in i ett framtida världskrig. Den medför emellertid också förpliktelser och krav på fasthet och konsekvens hos sina företrädare. Neutralitetspolitiken förutsätter, att omvärlden kan hysa förtroende för vår vilja att orubbligt hålla fast vid den valda utrikespolitiska linjen. Den får inte göras beroende av tillfälliga faktorer utan måste vara uttryck för ett varaktigt program. Man skall kunna lita på våra försäkringar, att alliansfriheten i fred innebär, att vi i händelse av krig skall hävda neutraliteten. Neutralitetspolitiken får icke skapa vare sig misstro hos någon stormakt eller förväntningar hos någon annan stormakt om avsteg från den valda handlingslinjen. Den medger icke handlingfrihet i den meningen att Sverige, efter utbrottet av ett stormaktskrig, kan utan att vara angripet välja att ens i ett kritiskt läge under yttre tryck inträda på någon av de krigförandes sida. Omvärlden skall vidare kunna lita på att svenskt territorium och svenska resurser icke skall kunna utnyttjas för angreppshandlingar. Vi kan inte underlåta att bjuda motstånd mot varje angripare eller vederlåta att motsätta oss kränkningar av landets neutralitet. Försvaret är i nuvarande världsläge ett nödvändigt stöd för utrikespolitiken. Det skall skapa respekt för vår vilja att hävda neutraliteten åt alla håll och för vår förmåga att försvara oss, om vi ändå blir angripna. Men det är ett svenskt försvar för svenskt territorium. Förberedelser och överläggningar för militär samverkan med medlemmar av en stormaktsallians är sålunda helt uteslutna, om vi vill bevara förtroendet för vår utrikes- och försvarspolitik.

Erlander i riksdagens andra kammare den 24 november 1959. Citerat ur SOU 1994:11 Om kriget kommit... Förberedelser för mottagande av militärt bistånd 1949-1969, s. 54


Strävan till trygghet har alltid stått i centrum för socialdemokratins politiska arbete - trygghet mot arbetslöshet, trygghet mot nöd och ekonomiska svårigheter. Det finns ingen motsättning mellan denna strävan till trygghet och viljan till frihet. I själva verket utgör känslan av trygghet ett frihetsvärde av enorm betydelse för den enskilda människan. I ett fattigt samhälle får man begränsa sig till ganska grova, generella metoder för att alls kunna nå fram till en praktisk lösning av trygghetsproblemen. I ett rikare samhälle, där standarden stiger och många av de grundläggande frihetsproblemen är lösta, kan man öka ambitionsgraden och ställa upp djärvare mål för politiken. Där kan man medvetet inrikta samhällets åtgärder på sådant sätt, att de vidgar den enskildes frihetssfär, anpassa insatserna efter de enskilda människornas särskilda förutsättningar och därmed öka deras möjligheter att välja hur de vill forma sin tillvaro.

Tage Erlander i Valfrihetens samhälle (Tiden 1962), s. 77


Vi betraktar inte det demokratiska samhället som individens fiende, utan som ett instrument för de enskilda människornas samverkan till värn för sin trygghet och till stöd för sin personliga utveckling. Vi har ständigt understrukit att det i det moderna samhället finns starka krafter som verkar i riktning mot samverkan och solidaritet och som markerar behovet av ömsesidig hänsyn och gemenskap. Det finns många uppgifter som är för stora för den enskilde att klara på egen hand, men som kan lösas om vi går samman. De enskilda bygger upp organisationer för att på samverkans grund hävda sina intressen, de behöver stöd av ett starkt och slagkraftigt samhälle för att värna sin trygghet och vidga sin frihet.

Tage Erlander i Valfrihetens samhälle (Tiden 1962), s. 82

Jag är övertygad om att den amerikanska regeringens svårigheter i stor utsträckning beror på det faktum att det i Amerika finns en massarbetslöshet, som gör det naturligt för många vita att försöka vältra över fattigdomen och arbetslösheten på de svarta i den tron att de därmed slipper att drabbas själva. Vi svenskar lever ju i en så oändligt mycket lyckligare lottad situation. Vårt lands befolkning är homogen, inte bara i fråga om rasen utan också i många andra avseenden. Därför kan vi angripa arbetslöshetsproblemen på ett helt annat sätt, i medvetande om att det vi gör är en sak som i varje fall inte influeras av skiljaktigheter i hudfärg eller religion utan att våra insatser får sin motivering uteslutande med tanke på arbetslöshetsfrågan själv. Därför bör vi måhända vara litet mera ödmjuka när vi nalkas det här problemet än vad vi många gånger kanske är. - Tage Erlander 1965

Källa: Riksdagens protokoll vid lagtima riksmötet år 1965, första kammaren, volym 1, 1965, s 60.

  • Tilliten till honom och förtroendet för hans skicklighet har av det ryska folket känts som en stor tillgång i en värld så fylld av faror och ångest som dagens.
    • Tage Erlander i tal i radio med anledning av Josef Stalins död. Källa: Ahlmark, Per, "Syrien och Nordkorea tycks göra oss dumma", Dagens Nyheter, 8 juli 2000.
Wikipedia-logo-v2-sv.svg
Wikipedia har en artikel om:
Tage Erlander