Gösta Bohman

Citat relaterade till Gösta Bohman.

Äktenskapet vilar inte bara på en religiös eller moralisk syn på formen för två människor samliv utan också på århundradenas erfarenheter och överväganden om familjegemenskapens betydelsefulla roll i generationskedjan. Äktenskap och familjebildning utgör en hörnsten för mänsklig samlevnad och samhällets utveckling. Familjen är ett uttryck för biologisk samhörighet. Där knyts de första banden i en social gemenskap. Det är i familjen som individen för första gången möter begreppet samhörighet och det är framför allt där som det förflutna förmedlas till framtiden. Familjen är grundcellen i samhällslivet. Utan familj, inget samhälle."
- Ur Kämpande Konservatism (1971)

Vi moderater har brukat tala om arvet från Aten, Rom och Jerusalem. Om de konservativa idéernas förankring i den grekiska humanismens principer, den romerska rättens grundåskådning om lagstiftningens objektivitet och i den kristna religionens syn på människan och människans egenvärde. För oss innebär uttrycket "land skall med lag byggas" att alla medborgare skall vara lika inför lagen. Deras rättigheter skall inte bara garanteras i det inbördes förhållandet medborgarna emellan utan även i relationen mellan medborgare och myndigheter, mellan den enskilde och den offentliga maktens utövare. Vi hävdar fortfarande samma grundsyn på lagen som landshövdingen i Fänrik Ståls sägner. Att Fru Justitia har en bindel för ögonen och som symbol för rättvisan har bundit denna bindel i årtusenden är ett uttryck för att alla skall behandlas lika, oberoende av personliga förhållanden såsom tro, åskådning, ras, ursprung, kön, ålder, nationalitet, språk, samhällsställning eller förmögenhet.
- Ur Tankar om mitt Sverige (1974)

Vet ni om att USA idag har möjlighet - och det kommer alltså andra länder att ha i morgon - att med hjälp av datorer bevaka all telefoni, all telegraf- och datakommunikations trafik över Atlanten. Datorerna är programmerade så att de fortlöpande kan leta igenom det ofantliga informationsmaterialet och söka fram vissa slags samtal och vissa slags informationer, som redan registrerats med datans ofelbara effektivitet.
Visst kan sådan verksamhet vara legitim. Man kan spåra utländsk underrättelseverksamhet, förhindra sabotage eller komma åt narkotikalangare eller andra som försöker kasta grus i ett allt känsligare samhällsmaskineri. Men den kan också missbrukas. Och läggs kontroll till kontroll, registrering till registrering, blir vi själva så småningom slavar under kontrollsystem, fångar i ett genomreglerat samhälle, där den enskildes möjligheter att hävda sig gentemot den allt starkare överheten blir allt mindre.
- Tal vid Moderata ungdomsförbundets stämma, Rättvik, 22 november 1975. Publicerad i Bohman, Gösta. "Tankar och tal. Anföranden och essayer i urval 1975-1979" utgiven av Moderata samlingspartiet 1979

Vi moderater brukar inte tala europeisk partipolitik på det sätt som Olof Palme allt oftare gör. För oss är de nationella uppgifterna tillräckligt krävande och framgångsrika. Vi ser dem som det primära. Vi upplever inget behov att klä nationella svårigheter i högtidliga europeiska kläder. Vår europeiska identitet är för oss en självklarhet. Samhörigheten med likasinnade krafter i Europas olika demokratier är ett naturligt uttryck för en gemensam grundsyn på individen och på dennes rättigheter och skyldigheter gentemot den demokratiska gemenskapen.
För oss är friheten det centrala. Ingen uppgift är för oss högre än den att säkra en framtid i frihet för vår nation, för vårt folk och för vårt lands alla medborgare. En frihet mot yttre tvång och inre förmynderi. En frihet som ger varje människa lika möjligheter att utvecklas som medborgare och individ.
Det är därför vi med sådan kraft reagerar mot försök att sudda ut gränsen mellan frihet och ofrihet. Att tona ner kampen mellan demokrati och diktatur. Att omvandla den till en fråga om ekonomiska system. Och att under trycket av parlamentariska realiteter räcka ofrihetens företrädare en samarbetets hand. Gör vi detta, då bidrar vi till att underminera själva den grund som vår frihet bygger på.
- Tal i Gävle den 5 april 1976. Publicerad i Bohman, Gösta. "Tankar och tal. Anföranden och essayer i urval 1975-1979" utgiven av Moderata samlingspartiet 1979

Historien om vår demokratis framväxt handlar om enskilda människor krav på handlingsfrihet gentemot överheten. Det har varit en kamp mellan dem som sökt frihet och de maktägande grupper i skilda tiders samhällen som velat förneka och förvägra dem denna. Gradvis har en politisk ideologi växt fram om hur det samhälle skall byggas som sätter människans frihet i centrum. Ur den processen har utgått övertygelsen om att människans frihet är det viktigaste i ett samhällsbygge. Och från den övertygelsen har läran om demokratin fått sin utformning. Läran om hur friheten måste skyddas och garanteras av en statsmakt, som i sin tur är styrd och kontrollerad av folket självt.
I dag ter sig detta självklart. Men för den tid då samhället fortfarande var den oinskränkta överhetens tummelplats uppfattades denna lära som omstörtande. Men den var revolutionär i detta begrepps bästa bemärkelse. Få revolutioner har betytt så mycket för vår civilisations utveckling som den amerikanska frigörelseprocessen. Genom självständighetsdeklarationen i juli 1776 lades för första gången i modern tid grunden för en stat och en nation inom vilken individens oförytterliga fri- och rättigheter betraktades som det mest betydelsefulla. Det som skedde i Nordamerika för snart jämnt två århundraden sedan, beredde vägen för den demokratiska utveckling som fick sitt genombrott i vårt land vid ingången till 1900-talet.
För oss är demokratin den statsform som bättre än någon annan förmår garantera och skydda de enskilda medborgarnas frihet. Friheten är demokratins grundval, dess styrka och inspirationskälla.
- Tal i riksdagen, 4 juni 1976. Källa: Bohmanfonden

Det är framför allt vi som i tidigare skeden lett den ideologiska offensiven gentemot socialdemokraterna. En offensiv för den enskilde mot en växande samhällsapparat. Nu är det åter vår sak att hävda den liberala marknadshushållningens betydelse för den enskildes frihet och för samhällsekonomins bästa mot den dogmatiska socialiseringspolitiken. De erfarenheter, de kunskaper som konservativt tänkande människor hämtar sin styrka ur, kommer bäst till sin rätt i initiativ och nyskapande i en fri liberal marknadsekonomi. Det är bara inom marknadsekonomins vida ramar och fria arbetsfördelning som medborgarna kan tillförsäkras trygghet och välfärd med bibehållen personlig frihet inom ett bibehållet fritt folkstyre. Detta bekräftar inte bara vår ekonomiska historia utan också det som händer i andra länder, där man i praktisk politik omsatt planhushållningens teorier.
- Tal vid Moderata samlingspartiets stämma, Göteborg, 30 oktober 1978. Publicerad i Bohman, Gösta. "Tankar och tal. Anföranden och essayer i urval 1975-1979" utgiven av Moderata samlingspartiet 1979

Att vi moderater valt linje 1 är nära nog en självklarhet. Det är en självklarhet, därför att vi tror på människan. För oss står människan i centrum för samhällslivet. Människan som förnuftigt och logiskt tänkande varelse med vilja och förmåga att ta och bära ansvar. Det är ju just detta som den moderna demokratin förutsätter. Och ytterst är det detta som den nu förestående folkomröstningsdebatten borde syfta till. Folkomröstningen gäller inte bara vår energiförsörjning, vår trygghet och vår välfärd, utan också om rationellt tänkande, kunskaper och mänskligt förnuft skall styra vårt handlande. Om de människors handlande som nu fått möjlighet att själva fatta beslut om sin och sina barns framtid.
- Tal i Göteborg den 11 mars 1980, två veckor innan folkomröstningen om kärnkraft. Publicerad i Bohman, Gösta. "Kurs mot framtiden" utgiven av Norstedts, 1981

Att vara konservativ i ordets rätta mening innebär ju inte att vara statisk, att vara emot förnyelse och anpassning av politiken till moderna människors nya krav och anspråk. Om man använder begreppet konservativ i den bemärkelsen, då skulle ju förespråkarna för nolltillväxt, för stagnation och tillbakagång vara konservativa, och de som tror på människorna, på förnyelse och utveckling vara motsatsen därtill. Det är alltså inte i den bemärkelse jag använder termen konservativ utan i dess ursprungliga, på människovärde och humanism byggda betydelse. Och på att det förflutnas erfarenheter skall tas tillvara i samhällets utvecklingsprocess."
- Tal i Helsingfors den 27 oktober 1980, ur "Kurs mot framtiden" (1981)

När vi hävdar begreppet frihet under ansvar, när vi påstår att de enskilda människorna bättre än staten, dess politiker eller företrädare kan förvalta resultatet av sitt eget arbete, när vi tror på tankefrihet, på yttrandefrihet och en fri marknadshushållning, på individuell utbildning och social gemenskap grundad på frivillighet och inte på tvång, då gör vi allt detta därför att vi tror att människorna är förnuftiga nog - eller om de får ansvar, kan bli förnuftiga nog - att själva fatta de nödvändiga besluten. Den västerländska demokratin bygger ytterst på just detta. Om man inte förutsatte att medborgarna var förnuftiga, tänkande människor, då skulle det demokratiska systemet vara en omöjlighet. Men i vår förnuftstro ingår också - till skillnad från gamla tiders liberaler - att vi vet att människans kunskap är begränsad. Vi kan aldrig fullt ut se konsekvenserna av våra handlingar. Därför tror vi på en stegvis reformering av samhället. Vi kan ha fel. Låt oss vara ödmjuka nog att erkänna det.
- Tal vid Moderata ungdomsförbundets stämma i Göteborg den 21 november 1980. Publicerad i Bohman, Gösta. "Kurs mot framtiden" utgiven av Norstedts, 1981

De kan ju bo i plåtskjul och äta bananer.
- Om folk i sydligare länder [1]

Andra om Bohman

Till sista har vi Bohman, en riktig pajastyp
som vunnit valframgångar med lögner och hot och tjuvnyp
Han blixtrar med sina tänder och viftar med sin kniv
och hålls mest på sitt skärgårdsdass som tidsfördriv
Och han älskar kärnkraft, det är nåt vi måste ha
Visst finns det risker, men risker är till för att tas
För även om man bara cyklar så kan ju cykelkedjan gå av
Där ser man vilket livsfarligt samhälle vi har!
- Lasse Tennander på skivan Nej till kärnkraft!