Andreas Cervenka

Svenskarna är ett rikt folk, men denna rikedom är betydligt mer ojämnt fördelad än i många andra länder.

Andreas Cervenka, född 1 april 1974 i Uppsala, är en svensk ekonomireporter, som bland annat arbetat för Dagens industri och Svenska Dagbladet och är sedan 2021 anställd av Aftonbladet. Cervenka bor i Lund och är barn till föräldrar som flydde Tjeckoslovakien vid tiden för den sovjetiska invasionen 1968.

Citat

Girig-Sverige: så blev folkhemmet ett paradis för de superrika (2020)

• Att vara svensk i USA är en speciell upplevelse. Vårt land används ofta som slagträ i den politiska debatten på både höger- och vänsterkanten. Den förre presidentkandidaten Bernie Sanders och det demokratiska stjärnskottet Alexandria Ocasio-Cortez har båda lyft fram Sverige som ett föredömligt exempel på ett jämlikt välfärdssamhälle med en "demokratisk socialism".
  Den förre presidenten Donald Trump försökte å sin sida flera gånger plocka poäng på att Sverige minsann inte är särskilt tryggt. Mest intressant är dock att högerpolitiker som den libertarianske senatorn Rand Paul inte utmålar Sverige som skräckexempel på ett marxistiskt land med Venezuelavibbar. Argumentationslinjen är snarare den motsatta: Sverige är en nation där det inte längre går att spåra några rester av socialism. Där marknadskrafterna flödar helt fritt. Den som inte fattar det har inte hängt med, enligt Rand Paul.
  • S. 14

• Så kom pandemin. Hundratusentals svenskar blev arbetslösa och regeringen öste ut nödhjälp. Under 2020 ökade samtidigt antalet svenskar med tillgångar på över 250 miljoner kroner med 11 procent – mest i världen efter Kina, enligt en rapport av företaget Knight Frank. Sveriges dollarmiljardärer kunde se sina samlade tillgångar stiga i värde till 1 500 miljarder kronor eller nästan 30 procent av BNP, en siffra slagen bara av oligarkernas Ryssland, rapporterade Financial Times.
  • S. 16

• Den som sommaren 2020 placerade 1 miljon kronor på ett bankkonto redo att slå till på lämpligt krypin fick under det efterföljande året se sin köpkraft smulas sönder i en takt av 25 000 kronor i månaden. Det är en inflationstakt som får 70- och 80-talet att framstå som en stillsam seminarieövning.
  • S. 25

• Hösten 1985 avreglerades den svenska kreditmarknaden, en reform som den dåvarande statsministern Olof Palme lär ha kommenterat med de klassiska orden: "Gör som ni vill. Jag begriper ändå ingenting."
  • S. 36

• Det svenska banksystemet avviker i en internationell jämförelse. Svenska storbanker är betydligt mer beroende av bolån än banker i de flesta andra länder. I storbankerna Handelsbanken och Swedbank svarar bostadslån för hela 60 respektive 50 procent av vinsten. Storbankerna har förvandlat svenskarnas längtan efter ett eget hem till en enorm profitmaskin som spottar ur sig 60 miljarder kronor i vinst om året.
  • S. 37

• Ju mer vi lånar, desto billigare verkar det bli. Det är så nära ekonomins svar på asatrons återuppståndna gris Särimner som det går att komma.
  • S. 46

• Svenskarna är ett rikt folk, men denna rikedom är betydligt mer ojämnt fördelad än i många andra länder.
  • S. 81

• År 2012 angav banken att de fattigaste 50 procenten av vårt lands befolkning ägde sammanlagt 3,3 procent av den samlade förmögenheten. De översta 10 procenten kontrollerade 71,5 procent och topp-1-procenten 30,6 procent.
  2020 hade de fattigaste 50 procentens andel rasat till minus 2,4 procent, det vill säga skulderna var större än tillgångarna. Sämst hade det gått för de understa 10 procenten.
  • S. 81

• Adderar vi de understa 80 procentens andel av svenskarnas förmögenhet för 2020 landar den på 13 procent, alltså lägre än de 542 miljardärernas del av kakan.
  • S. 82

• Världsekonomin har därmed förvandlats till ett spökskepp utan kapten, där några dussin riskkapitalbaroner och fastighetsmagnater vräker i sig skaldjursplatåer och champagne på soldäck medan alla andra trängs i överprisade hytter under vattenlinjen. Allt medan ett isberg långsamt lösgör sig ur dimmorna.
  • S. 183