Joel Halldorf
Joel Samuel Halldorf, född 23 maj 1980 i Linköping, är en svensk kyrkohistoriker och författare. Han är sedan 2021 professor i kyrkohistoria vid Enskilda Högskolan Stockholm.
Citat[redigera]
- 1900-talet tillhörde socialdemokratin, för de gav väljarna vad de sökte. Mot den gamla ordningens aristokrati och klassklyftor ställde de solidaritet och jämlikhet, och svarade så på ropet om rättvisa. Mot slutet av århundradet tog liberalismen över, och av samma skäl. För då efterfrågades denna ideologis värden: valfrihet, självförverkligande och oberoende. Idag blåser konservativa vindar, och mönstret upprepas. Det som nu efterfrågas – och behövs – är gemenskap, fungerande institutioner och ordning. Den konservativa traditionen betonar allt detta, därför rör sig politiken hitåt. Frågan är inte om konservatism kommer att forma framtidens politik, utan vilken konservatism som kommer att göra det.
- "Framtiden tillhör de konservativa" i Expressen (26 februari 2020)
- Vi har alltså skapat en värld som kräver att vi dansar kring guldkalven i ett allt ursinnigare tempo. Alla måste rusa – men inte för att komma framåt, utan för att undvika att hamna på efterkälken. Accelerationen måste fortgå, trots att den urlakar både ekosystemen och vårt inre liv. Accelerationens löfte är expansionen: Den moderna drömmen om att öka vår räckvidd och lägga mer värld under oss. Vi kallar det utveckling, och sedan ekonomerna tog över politiken har vi bara kunnat tänka på detta i kvantitativa termer – som mer och mer. Men i verkligheten står mer ofta i motsats till bättre, eftersom det största i livet ju kräver begränsning. Accelerationen ger oss tillgång till mer av världen, men till priset av att den blir stum. Vi upplever inte längre det som Hartmut Rosa kallar för resonans: Världen som ett tilltal till oss. Ju mer vi har, desto tunnare blir vår relation till världen: ”Världen slutar att sjunga”, konstaterar Rosa. Ökad räckvidd, minskad resonans – det är alltså det moderna livets tragiska ekvation.
- "Nu måste vi prata om fyra dagars arbetsvecka" i Expressen (22 november 2021)
- Jag tycker att det finns ett problem när en offentlighet, som ändå gör anspråk på att vara gemensam, premierar ett selektivt urval av röster, för det skapar ressentiment och bitterhet och en känsla av att vissa inte kommer till tals och också, om man är inne i den världen, den blir tråkigare, den blir mer likriktad. […] Jag tycker att om man har en offentlighet som gör anspråk på att spegla ett mainstream, som de fyra drakarna Aftonbladet, Expressen, Svenskan och DN, så tycker jag att de ska på något sätt fånga upp flera uttryck.
- "Därför är män alltmer frånvarande i kulturen" (vid 53m3s), Rak höger, 10 juni 2022
Gud: Återkomsten (2018)[redigera]
- Religioner ger identitet, bygger nätverk, skapar kultur och mobiliserar politiskt – men riktningen för dessa rörelser varierar. Religioner är som vädret, med den amerikanska historikern Karen Armstrongs bild: de orsaker en rad olika saker. Precis som vädret kan orsaka torka, översvämning och snöstorm, så kan religion både bygga upp och rasera demokratier, eller inspirera till så skilda saker som krig, konst och kapitalism.
- S. 41
- Det enklaste sättet att bemöta föreställningen om religion som en särskild källa till våld är att påpeka att det inte stämmer, rent empiriskt. Det är ett tecken på vår kulturs korta historiska minne att vi så snart efter det blodiga 1900-talet, då sekulära ideologier mördade miljontals människor, pekar ut religionerna som syndabockar. Ungefär 7 procent av historiens alla konflikter kan betecknas som religiösa konflikter.
- S. 53
- När liberalismen har en fiende är den stark. Den kan mobilisera massorna och inspirera till självuppoffring. Men i segerns stund kollapsar den. Mönstret återkommer. Massiva demonstrationer mot kommunismen i Östeuropa, men sedan fragmentiserade samhällen. Ett vitalt sydafrikanskt civilsamhälle som faller ihop så snart apartheid är avskaffat. Och nyss syntes det i omvänd ordning i USA: först en oförmåga att mobilisera den egna kandidaten, Hillary Clinton. Men så fort fienden var installerad marscherade hundratusentals genom Washington i anti-Trump-demonstrationer.
Det här är en följd av hur liberalismen är konstruerad. En rörelse skapas av att människor förenas kring något, men liberalismens idé är den individuella friheten. Därför kan den mobiliseras mot en fiende, men när den väl har segrat faller rörelsen sönder i miljontals individuella livsprojekt.
Liberalism handlar om frihet, men om det filosofen Isaiah Berlin kallat negativ frihet – frihet från något: från förtryck, diskriminering, orättvisor. Detta ger den ett moraliskt patos och kraft att besegra vilken motståndare som helst. Men när segern väl är vunnen varken kan eller vill den säga oss vad vi ska ha friheten till.- S. 104
- Neutralitet innebär att olika religiösa och kulturella identiteter, med tillhörande klädkoder, accepteras så länge inga praktiska hinder föreligger. En policy som förbjuder alla religiösa uttryck är inte neutral utan sekularistisk, det vill säga, gör frånvaron av religion till norm.
- S. 147
- Det är absurt att tro att lag och polismakt är allt som krävs för att skapa ett gott samhälle. Lagar sätter gränser, men det är kultur som gör att samhällen och människor blomstrar. Familjer är, tillsammans med föreningar, församlingar och andra gemenskaper, just kulturskapande. […] Om vi inte respekterar föräldrarnas ansvar för sina barn skapar vi ett sterilt, kulturlöst samhälle. Försöken att skapa en värld där tragedin inte är möjlig slutar alltid i ännu större tragedier.
- S. 156–157 och 161
Citat om Joel Halldorf[redigera]
- Joel Halldorf är en av Sveriges viktigaste intellektuella. Med absolut gehör för sin samtid blottlägger han liberalismens och sekularismens smärtpunkter.
- Karin Olsson, kulturchef Expressen
- Den bästa formen av originalitet har den som hämtar något vi alla har fått i våra arkiv, men som vi glömt bort. Joel Halldorf har den sortens originalitet. Det är därför hans texter så ofta både överraskar och övertygar.
- Johan Hakelius, redaktör för Fokus och spanare i P1
- Joel Halldorf är en predikant. Men vem är inte det? Och vi behöver resonerande predikanter. Jag tror dock att han är lite mer konservativ än han riktigt vill erkänna, annat än för Gud. Jag läser honom ofta!
- Göran Greider, författare och skribent