Konservatism

Från Wikiquote
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Konservatism är en social, kulturell och politisk filosofi, som befrämjar traditionella samhällsinstitutioner och förespråkar traditionella värderingar. Dess målsättning är att upprätthålla ordningen i samhället och att värna om kulturen.

Citat[redigera]

Verkligheten är alltid mer konservativ än ideologierna. ~ Raymond Aron
  • Den konservative är förälskad i existerande missförhållanden till skillnad från liberalen som vill ersätta dem med andra.
    • Ambrose Bierce, The Devil's Dictionary (1911), citerat ur Världens bästa citat (1987), s. 91
  • En tid präglad av samhällsreformer, samhällsutveckling, – enligt vissa – framsteg har också försatt människor som kallar sig konservativa i en position där de gärna idealiserar vissa drag av äldre tider, som de kanske har sett som mer harmoniska med mer harmoniska, naturliga, organiska sammanhang mellan människor; människor har varit så att säga integrerade, ett, med sin miljö, med sina medmänniskor.
  • Vi moderater har brukat tala om arvet från Aten, Rom och Jerusalem. Om de konservativa idéernas förankring i den grekiska humanismens principer, den romerska rättens grundåskådning om lagstiftningens objektivitet och i den kristna religionens syn på människan och människans egenvärde. För oss innebär uttrycket "land skall med lag byggas" att alla medborgare skall vara lika inför lagen.
  • Att vara konservativ i ordets rätta mening innebär ju inte att vara statisk, att vara emot förnyelse och anpassning av politiken till moderna människors nya krav och anspråk. Om man använder begreppet konservativ i den bemärkelsen, då skulle ju förespråkarna för nolltillväxt, för stagnation och tillbakagång vara konservativa, och de som tror på människorna, på förnyelse och utveckling vara motsatsen därtill. Det är alltså inte i den bemärkelse jag använder termen konservativ utan i dess ursprungliga, på människovärde och humanism byggda betydelse. Och på att det förflutnas erfarenheter skall tas tillvara i samhällets utvecklingsprocess.
    • Gösta Bohman, tal i Helsingfors den 27 oktober 1980, ur "Kurs mot framtiden" (1981)
  • Konservatism är inte dålig om man med det ordet menar att det skall bevaras som har bestått sitt prov.
Alla stora folk är konservativa; tröga när det gäller nyheter; tålmodiga i fråga om misstag och missförhållanden; djupt och evigt förvissade om den storhet som ligger i lagen och i sedvänjan, då den väl blivit djupt rotad. ~ Thomas Carlyle
  • Alla stora folk är konservativa; tröga när det gäller nyheter; tålmodiga i fråga om misstag och missförhållanden; djupt och evigt förvissade om den storhet som ligger i lagen och i sedvänjan, då den väl blivit djupt rotad.
  • Det för konservatismen karaktärsgivande är uppfattningen av människan som en sammanhangsvarelse. Hon är inte sig själv nog utan – med Burkes ord – en del i det eviga kontraktet mellan nu levande, döda och ännu inte födda. Utan sammanhangen vore människan – för att åter föra tankarna till Burke – inte bättre än sommarens fluga. Människan blir den hon är genom att tillhöra överindividuella storheter såsom kyrka, församling, nation, historia, natur, hembygd, släkt och familj. Av dessa tillhörigheter följer också plikter såsom vördnad för Gud, förvaltande av naturens rikedom, ödmjukhet inför släkten som levat och ansvar inför de som ännu inte tagit jorden i besittning.
    • "Contextus – ett manifest" i Contextus (1997:1)
  • Den konservativa idétraditionen bygger inte på någon harmonilära eller naiv utvecklingsoptimism. Den är mörkare och mer realistisk och därför också mer spännande än så.
  • Ett kännetecknande drag hos konservatismen har varit dess aristokratiska böjelse. Samhällsbärande klasser har samlats kring ett altruistiskt etos där status och heder har varit incitament till ansvar och pliktkänsla. Idag gör samhällsstrukturen sådana ideal svåruppnåeliga. Då ingen privilegierad status erkänns finns inte heller grund för motsvarande förpliktelser – noblesse oblige kan inte förekomma där inga åtskillnader anses legitima. Följden är att konservativa ofta har gjort gemensam sak med populismen. Vad innebär det för konservativa värden? Finns det något alternativ?
  • Det ligger risker i hänsynslösa förändringar, men större risker i blind konservatism.
  • Idag blåser konservativa vindar […] Det som nu efterfrågas – och behövs – är gemenskap, fungerande institutioner och ordning. Den konservativa traditionen betonar allt detta, därför rör sig politiken hitåt. Frågan är inte om konservatism kommer att forma framtidens politik, utan vilken konservatism som kommer att göra det.
  • Det är radikalismen som är konservatismens motsats, inte liberalismen. Det är således inte genom auktoritetstro eller en längtan efter tvång som konservatismen skiljer sig från andra tanketraditioner. Tvärtom är det ofta de konservativa som spjärnar emot när massorna drabbas av radikal eufori och vill kasta samhället över ända. Inte sällan brukar facit i sådana situationer ge de konservativa rätt.
  • Det påstås ofta att konservatismen vill slå vakt om det bestående. Det är ett förenklat påstående. Mycket av "det bestående" både under 1800-talet och 1900-talet har kommit till mot de konservativas vilja. En konservativ politik måste i vår tid i många länder innebära krav på genomgripande förändringar i det bestående.
    • Reidar Larsson i Politiska ideologier i vår tid (2006), s. 45
Det goda livet [enligt konservatismen] är livet i en kärleksfull familj, ett plikttroget arbete och lydnad inför lagar och överhet. ~ Sven-Eric Liedman
  • ”Konservatism” kan innebära steril auktoritetstro, som vördar överheten och fruktar förändring och frihet. Men ”konservatism” kan också ha ödmjukheten som grund: Man inser att människan är bräcklig, sitt förnuft och sina förmågor till trots, och därför gillar man traditionens ledstång.
  • En kärnpunkt i konservatismen är det anti-utopiska. Socialism och även liberalism kan vara utopisk, men konservatismen avvisar utopier. Och då kan man säga att utopi är ingenstans, medan konservatismen är någonstans, alltså att man uppfattar människan som förankrad på något vis, lokaliserad på något vis i tid och rum.
  • Att vara konservativ är att föredra det bekanta framför det okända, att föredra det beprövade framför det obeprövade, fakta framför det oförklarliga, det verkliga framför det möjliga, det återhållsamma framför det gränslösa, det nära framför det avlägsna, det tillräckliga framför det överflödiga, det lämpliga framför det perfekta, nuets glädje framför utopisk lycka. Nära relationer och lojaliteter föredras framför lockelsen av mer ekonomiskt gynnsamma kopplingar; att förvärva och att utöka är mindre viktigt än att behålla, kultivera och ha tid att uppskatta; sorgen efter en förlust är mera påtaglig än upphetsningen inför någonting nytt eller utlovat.
    • Michael Oakeshott, Rationalism in Politics and other Essays (1962), s. 169, citerat av Jakob E:son Söderbaum i Modern konservatism, s. 55–56
  • När människor tvingas ta ansvar för sina egna liv blir de påfallande ofta konservativa. När politikerna inte kommer till undsättning förlitar de sig istället på de traditioner som de har ärvt av tidigare generationer.
    • Stefan Olsson, Handbok i konservatism (2011), s. 100
Konservatismen går ut på att förvalta den sociala ekologin. ~ Roger Scruton
  • Konservatismen går ut på att förvalta den sociala ekologin. Frihet är givetvis en del av den ekologin, eftersom den utgör en förutsättning för att sociala organismer ska kunna anpassa sig. Men frihet är inte det enda eller det sanna målet för politiken. Konservatismen inbegriper bevarandet av ett samhälles gemensamma resurser – sociala, materiella, ekonomiska och andliga – och motstånd mot social oordning och nedgång i alla dess former.
    • Roger Scruton i A Political Philosophy – Arguments for Conservatism (2006), s. ix, citerat av Jakob E:son Söderbaum i Modern konservatism, s. 61
  • Konservatismen betonar historiska lojaliteter, lokala identiteter och den sorts långsiktiga engagemang som framväxer bland människor genom de dygder som följer av deras lokala och begränsade hängivenhet. Medan socialism och liberalism har inneboende globala syften, har konservatismen inneboende lokala syften: ett försvar av någon ficka av socialt kapital mot den anarkiska förändringens krafter.
    • Ibidem
  • Konservatismen börjar med ett sentiment som varje vuxen människa enkelt kan instämma i, att goda ting är enkla att förgöra, inte lika enkla att bygga upp.
  • Den ryska revolutionära hänförelsen är ett motgift mot tröghet, slentrian, konservatism, tankeslöhet, en trälbunden inställning till de nedärvda traditionerna. Den ryska revolutionära hänförelsen är den livgivande kraft som väcker tanken, driver framåt, som bryter ned allt det gamla, öppnar nya perspektiv. Utan den är allt framåtskridande omöjligt.
  • Konservatism har ofta missförståtts som en stillaståendets ideologi, för mig handlar det i stället om ett förhållningssätt som sätter människan och hennes sammanhang i centrum; familjens och andra naturliga gemenskapers sammanhang, det lokala, nationella och europeiska rummets sammanhang, de historiska sammanhangen samt – inte att förglömma – sammanhanget mellan människa och Gud.
  • I likhet med många andra konservativa tänkare skrev Burke knappt någonting rörande ekonomi. Detta har att göra med att konservativa i allmänhet är fokuserade på immateriella värden och anser det materiella vara sekundärt eller t.o.m. farligt att fokusera på.
  • Ett utmärkande kännetecken för konservativa är lojalitet. Den kommer till uttryck genom långvariga äktenskap och starka familjeband. Den innebär även ett historiemedvetande, med respekt för ens förfäder och insikt om att man är en ättling som för vidare ett arv. Slutligen en lojalitet gentemot folket och fosterlandet, i form av patriotism och samhälleligt engagemang.

Externa länkar[redigera]

Wikipedia-logo-v2-sv.svg
Wikipedia har en artikel om:
Konservatism
Politisk filosofi
Ideologier AnarkismEkologismFascismImperialismIndividualismIslamismKapitalismKolonialismKommunismKonfucianismKonservatismKorporativismLiberalismLibertarianismMarxismNationalismNazism • RepublikanismSocialdemokratiSocialismTotalitarism
Begrepp AuktoritetEgendom • ElitEmancipationFolk • FredFrihetHegemoniHierarkiKrigLag • MaktMonopolNaturrätt • LydnadPliktPluralismPropagandaRevolutionRättigheterRättvisaSamhällskontraktSamhälleStatUtopi
Statsskick AristokratiByråkratiDemokratiDiktaturMeritokratiMonarkiOligarkiPlutokratiTeknokratiTeokrati