Friedrich Nietzsche
Utseende
Friedrich Nietzsche (1844 - 1900), tysk filosof, känd för sina idéer om övermänniskan och guds död.
(1881) Morgonrodnad
[redigera]Full titel: Samlade skrifter - Band 4 - Morgonrodnad - Tankar om de moraliska fördomarna
Originaltitel: Morgenröthe 1881
Översättning: Peter Handberg 2001
- Original: "Erkenne dich selbst" ist die ganze Wissenschaft. - Erst am Ende der Erkenntniss aller Dinge wird der Mensch sich selber erkannt haben. Denn die Dinge sind nur die Gränzen des Menschen.
- Översättning: "Känn dig själv" är hela vetenskapen. - Först när utforskandet av alla ting har nått sitt slut kommer människan att ha lärt känna sig själv. Ty tingen är bara människans gränser.
- Första boken / Aforism 48
- Original: Die "Wege". - Die angeblichen "kürzeren Wege" haben die Menschheit immer in grosse Gefahr gebracht; sie verlässt immer bei der frohen Botschaft, dass ein solcher kürzerer Weg gefunden sei, ihren Weg - und verliert den Weg.
- Översättning: "Vägarna". - De förment "kortare vägarna" har alltid lett mänskligheten ut i stora faror; vid budskapet att en sådan kortare väg har blivit funnen lämnar den alltid sin väg - och kommer på avvägar.
- Första boken / Aforism 55
- Original: Der mitleidige Christ. - Die Kehrseite des christlichen Mitleidens am Leiden des Nächsten ist die tiefe Beargwöhnung aller Freude des Nächsten, seiner Freude an Allem, was er will und kann.
- Översättning: Den medlidsamme kristne. - Baksidan av det kristna medlidandet med deras nästa och hennes lidande är den djupa misstänksamheten mot all glädje hon känner; hennes glädje i allt hon vill och kan.
- Första boken / Aforism 80
(1882) Den glada vetenskapen
[redigera]Översättning: Carl-Henning Wijkmark 2008
Originaltitel: Die fröhliche Wissenschaft 1882&1887
- Original: Neue Kämpfe. - Nachdem Buddha todt war, zeigte man noch Jahrhunderte lang seinen Schatten in einer Höhle, - einen ungeheuren schauerlichen Schatten. Gott ist todt: aber so wie die Art der Menschen ist, wird es vielleicht noch Jahrtausende lang Höhlen geben, in denen man seinen Schatten zeigt. - Und wir - wir müssen auch noch seinen Schatten besiegen!
- Översättning: Fortsatt strid. - Sedan Buddha var död, visade man ännu århundraden efteråt hans skugga i en grotta - en ofantlig skrämmande skugga. Gud är död: men så som människorna är beskaffade, kommer det kanske att ännu i årtusenden framåt finnas grottor där man visar hans skugga. - Och vi - vi måste besegra också hans skugga!
- Bok tre / Aforism 108
- Original: Gedanken. - Gedanken sind die Schatten unserer Empfindungen, - immer dunkler, leerer, einfacher, als diese.
- Översättning: Tankar. - Tankarna är skuggor av våra förnimmelser - alltid dunklare, tommare, enklare än dessa.
- Bok tre / Aforism 179
- Original: Justiz. - Lieber sich bestehlen lassen, als Vogelscheuchen um sich haben - das ist mein Geschmack. Und es ist unter allen Umständen eine Sache des Geschmackes - und nicht mehr!
- Översättning: Rättskipning. - Hellre låta sig bestjälas än att ha fågelskrämmor omkring sig - det är min smak. Och det är under alla omständigheter en smaksak - och inte mer!
- Bok tre / Aforism 184
- Original: Kant's Witz. - Kant wollte auf eine "alle Welt" vor den Kopf stossende Art beweisen, dass "alle Welt" Recht habe: - das war der heimliche Witz dieser Seele. Er schrieb gegen die Gelehrten zu Gunsten des Volks-Vorurtheils, aber für Gelehrte und nicht für das Volk.
- Översättning: Kants humor. - Kant ville på ett sätt som chockerade "folk i allmänhet" bevisa att "folk i allmänhet" hade rätt - där låg den hemliga humorn i hans själ. Han skrev mot de lärda till förmån för den folkliga fördomen, men han skrev för de lärda och inte för folket.
- Bok tre / Aforism 193
- Original: Zum Lachen! - Seht hin! Seht hin! Er läuft von den Menschen weg -: diese aber folgen ihm nach, weil er vor ihnen herläuft, - so sehr sind sie Heerde!
- Översättning: Skrattretande. - Titta där! Titta där! Han springer bort från människorna - men dessa följer efter honom därför att han springer framför dem - till den grad är de hjordvarelser!
- Bok tre / Aforism 195
- Original: Lachen.- - Lachen heisst: schadenfroh sein, aber mit gutem Gewissen.
- Översättning: Skratta. - Skrattar man betyder det att man är skadeglad, men med ett gott samvete.
- Bok tre / Aforism 200
- Original: Der Weg zum Glücke. - Ein Weiser fragte einen Narren, welches der Weg zum Glücke sei. Dieser antwortete ohne Verzug, wie Einer, der nach dem Wege zur nächsten Stadt gefragt wird: "Bewundere dich selbst und lebe auf der Gasse!". "Halt, rief der Weise, du verlangst zu viel, es genügt schon sich selber zu bewundern!" Der Narr entgegnete: "Aber wie kann man beständig bewundern, ohne beständig zu verachten?"
- Översättning: Vägen till lycka. - En vis man frågade en narr om vägen till lycka. denne svarade utan dröjsmål, som en som blir tillfrågad om vägen till närmaste stad: "Beundra dig själv och leva i rännstenen" "Stopp ett tag", utbrast den vise "du begär för mycket, det räcker väl med att beundra sig själv!" Narren svarade "men hur skulle man varaktigt kunna beundra något utan att på samma gång förakta det?"
- Bok tre / Aforism 213
- Original: Meine Antipathie. - Ich liebe die Menschen nicht, welche, um überhaupt Wirkung zu thun, zerplatzen müssen, gleich Bomben, und in deren Nähe man immer in Gefahr ist, plötzlich das Gehör - oder noch mehr zu verlieren.
- Översättning: Min antipati. - Jag tycker inte om de människor som för att överhuvudtaget göra verkan är tvungna att explodera, som bomber, och i vilkas närhet man alltid löper risk att plötsligt förlora hörseln - eller mer än så.
- Bok tre / Aforism 218
- Original: Vicariat der Sinne. - "Man hat auch die Augen um zu hören - sagte ein alter Beichtvater, der taub wurde; und unter den Blinden ist Der König, wer die längsten Ohren hat."
- Översättning: Ställföreträdande sinnen. - "Man har också ögonen till att höra" - sa en gammal bikfader som blivit döv; "och i de blindas rike är den konung som har de längsta öronen."
- Bok tre / Aforism 223
- Original: Die Natürlichen. - "Das Böse hat immer den grossen Effect für sich gehabt! Und die Natur ist böse! Seien wir also natürlich!" - so schliessen im Geheimen die grossen Effecthascher der Menschheit, welche man gar zu oft unter die grossen Menschen gerechnet hat.
- Översättning: De naturliga. - "Det onda har alltid haft den stora effekten på sin sida! Och naturen är ond! Låt oss alltså vara naturliga" - så resonerar i tysthet mänsklighetens stora effektsökare, vilka alldeles för ofta har räknats till de stora människorna
- Bok tre / Aforism 225
- Original: Die Misstrauischen und der Stil. - Wir sagen die stärksten Dinge schlicht, vorausgesetzt, dass Menschen um uns sind, die an unsere Stärke glauben: - eine solche Umgebung erzieht zur "Einfachheit des Stils". Die Misstrauischen reden emphatisch; die Misstrauischen machen emphatisch.
- Översättning: De misstrogna och stilen. - Vi uttrycker de starkaste ting med enkla ord så snart vi omges av människor som tror på vår styrka: en sådan omgivning frammanar "stilens enkelhet". De misstrogna talar med emfas; de misstrogna provocerar emfas.
- Bok tre / Aforism 226
- Original: Träumen. - Man träumt gar nicht, oder interessant. - Man muss lernen, ebenso zu wachen: - gar nicht, oder interessant.
- Översättning: Drömma - Man drömmer inte alls eller intressant. Man måste lära sig att vara vaken enligt samma princip - inte alls eller intressant.
- Bok tre / Aforism 232
- Original: Mathematik. - Wir wollen die Feinheit und Strenge der Mathematik in alle Wissenschaften hineintreiben, so weit diess nur irgend möglich ist, nicht im Glauben, dass wir auf diesem Wege die Dinge erkennen werden, sondern um damit unsere menschliche Relation zu den Dingen festzustellen. Die Mathematik ist nur das Mittel der allgemeinen und letzten Menschenkenntniss.
- Översättning: Matematik. - Vi vill tvinga in matematikens precision och stränghet i alla vetenskaper så långt det bara är möjligt, inte i tron att vi på denna väg får kunskap om tingen, utan för att på så sätt fastställa vår mänskliga relation till tingen. Matematiken är bara ett medel till den allmänna och slutliga människokännedomen.
- Bok tre / Aforism 246
- Original: Das Ende zu finden wissen. - Die Meister des ersten Ranges geben sich dadurch zu erkennen, dass sie im Grossen wie im Kleinen auf eine vollkommene Weise das Ende zu finden wissen, sei es das Ende einer Melodie oder eines Gedankens, sei es der fünfte Act einer Tragödie oder Staats-Action. Die ersten der zweiten Stufe werden immer gegen das Ende hin unruhig, und fallen nicht in so stolzem ruhigem Gleichmaasse in's Meer ab, wie zum Beispiel das Gebirge bei Porto fino - dort, wo die Bucht von Genua ihre Melodie zu Ende singt.
- Översättning: Att finna den rätta avslutningen. - En mästare av först rangen känner man igen på att han i stort som i smått till fulländning behärskar konsten att finna den rätta avslutningen, det må gälla en melodi eller en tanke, eller kanske femte akten i en tragedi eller en statsaktion. Även mycket goda andraklassförmågor blir oroliga när de närmar sig slutet och har inte samma förmåga att i en stolt, harmonisk båge sjunka ner i havet som till exempel klipporna vid portofina - den punkt där Genuabukten låter sin melodi klinga ut.
- Bok fyra / Aforism 281
- Original: Ja, ich bin allem meinem Elend und Kranksein, und was nur immer unvollkommen an mir ist, - im untersten Grunde meiner Seele erkenntlich gesinnt, weil dergleichen mir hundert Hinterthüren lässt, durch die ich den dauernden Gewohnheiten entrinnen kann.
- Översättning: Ja, jag är i den djupaste grunden av min själ stämd till tacksamhet mot allt mitt elände och min sjuklighet och allt annat som är ofullkomligt hos mig, därför att sådant ger mig hundra bakdörrar genom vilka jag kan undkomma de varaktiga vanorna.
- Bok fyra / Utdrag ur aforism 295
- Original: Gebrochenes Licht. - Man ist nicht immer tapfer, und wenn man müde wird, dann jammert unser Einer auch wohl einmal in dieser Weise. "Es ist so schwer, den Menschen wehe zu thun - oh, dass es nöthig ist! Was nützt es uns, verborgen zu leben, wenn wir nicht Das für uns behalten wollen, was Aergerniss giebt? Wäre es nicht räthlicher, im Gewühle zu leben und an den Einzelnen gutzumachen, was an Allen gesündigt werden soll und muss? Thöricht mit dem Thoren, eitel mit dem Eitelen, schwärmerisch mit dem Schwärmer zu sein? [....]"
- Översättning: Brutet ljus. - Man är inte alltid tapper, och när vi blir trötta då klagar också såna som vi ibland, och då kan det låta så här: "Det är så tungt att göra människorna illa - ack, att det ska vara nödvändigt! Vad nyttar det oss att leva i det fördolda, när vi inte får behålla det som väcker anstöt för oss själva? Vowe det inte rådligare att leva i vimlet och mot den inskilde gottgöra den synd som ska och måste begås mot alla? Vara dåraktigt mot dåren, fåfäng med den fåfänge, svärmisk med svärmaren? [....]"
- Bok fyra / Utdrag ur aforism 311
- Original: Mein Hund.- - Ich habe meinem Schmerze einen Namen gegeben und rufe ihn "Hund", - er ist ebenso treu, ebenso zudringlich und schamlos, ebenso unterhaltend, ebenso klug, wie jeder andere Hund - und ich kann ihn anherrschen und meine bösen Launen an ihm auslassen: wie es Andere mit ihren Hunden, Dienern und Frauen machen.
- Översättning: Min hund. - Jag har gett min smärta ett namn och kallar den "hunden" - den är lika trogen, lika påträngande och skamlös, lika underhållande, lika klok som varje annan hund - och jag kan ryta åt den och låta mitt dåliga humör gå ut över den: precis som andra gör med sina hundar, tjänare och kvinnor.
- Bok fyra / Aforism 312
- Original: Gleichniss. - Jene Denker, in denen alle Sterne sich in kyklischen Bahnen bewegen, sind nicht die tiefsten; wer in sich wie in einen ungeheuren Weltraum hineinsieht und Milchstrassen in sich trägt, der weiss auch, wie unregelmässig alle Milchstrassen sind; sie führen bis in's Chaos und Labyrinth des Daseins hinein.
- Översättning: Liknelse. De tänkare i vilkas inre alla stjärnor rör sig i cykliska banor är inte de djupaste; den som ser in i sig själv som i ett ofantligt universum och bär vintergator i sitt inre, han vet också hur oregelbundna alla vintergator är; de leder ända in i existensens kaos och labyrint.
- Bok fyra / Aforism 322
- Original: Wir werden schließlich immer für unseren guten Willen, unsere Geduld, Billigkeit, Sanftmüthigkeit gegen das Fremde belohnt, indem das Fremde langsam seinen Schleier abwirft und sich als neue unsägliche Schönheit darstellt: - es ist sein Dank für unsere Gastfreundschaft.
- Översättning: Vi blir trots allt varje gång belönade för vår goda vilja, vårt tålamod, vår rättvisa, vår ömsinthet mot det som är främmande, på så sätt att det främmande långsamt lägger av sin slöja och träder fram som en ny och outsäglig skönhet - det är dess tack för vår gästvänskap.
- Bok fyra / Utdrag ur aforism 334, Man måste lära sig älska
- Original: Man denkt mit der Uhr in der Hand, wie man zu Mittag isst, das Auge auf das Börsenblatt gerichtet, - man lebt, wie Einer, der fortwährend Etwas "versäumen könnte" [....] Denn das Leben auf der Jagd nach Gewinn zwingt fortwährend dazu, seinen Geist bis zur Erschöpfung auszugeben, im beständigen Sich-Verstellen oder Ueberlisten oder Zuvorkommen: die eigentliche Tugend ist jetzt, Etwas in weniger Zeit zu thun, als ein Anderer.
- Översättning: Man tänker med klockan i hand, liksom man äter middag med ett öga i börstidningen - man lever som en som hela tiden är "rädd att försumma något". [....] Ty ett liv på jakt efter vinning tvingar en hela tiden att ända till utmattning tömma ut sina andliga krafter, att ständigt förställa sig eller överlista eller förekomma; den egentliga dygden nu för tiden är att göra något på kortare tid än en annan.
- Bok fyra / Utdrag ur aforism 329, Ledig tid och dagdriveri
- Original: [...] "Religion des Mitleidens" (oder "das Herz") gebietet, zu helfen, und man glaubt am besten geholfen zu haben, wenn man am schnellsten geholfen hat!
- Översättning: "[M]edlidandets religion" (eller hjärtat) bjuder honom att hjälpa, och man tror sig ha hjälpt bäst där man har hjälpt snabbast!
- Bok fyra / Aforism 338, viljan till lidande och de medlidsamma
- Original: Sobald jetzt irgend ein Krieg ausbricht, so bricht damit immer auch gerade in den Edelsten eines Volkes eine freilich geheim gehaltene Lust aus: sie werfen sich mit Entzücken der neuen Gefahr des Todes entgegen, weil sie in der Aufopferung für das Vaterland endlich jene lange gesuchte Erlaubniss zu haben glauben - die Erlaubniss, ihrem Ziele auszuweichen: - der Krieg ist für sie ein Umweg zum Selbstmord, aber ein Umweg mit gutem Gewissen. Und, um hier Einiges zu verschweigen: so will ich doch meine Moral nicht verschweigen, welche zu mir sagt: Lebe im Verborgenen, damit du dir leben kannst!
- Översättning: Så snart det nu utbryter ett krig, så utbryter också alltid en visserligen hemlighållen mani just bland de ädlaste elementen i ett folk: de kastar sig med hänförelse i armarna på denna nya dödsfara, därför att de i uppoffringen för fosterlandet äntligen tycker sig erhålla ett länge sökt tillstånd - tillståndet att avvika från sin målsättning; kriget är för dem en omväg till självmord, men en omväg med gott samvete. Och, även om jag här förtiger en del, så tänker jag ändå inte förtiga min moral som säger mig följande: Lev i det fördolda, så att du kan leva för dina egna mål!
- Bok fyra / Aforism 338, viljan till lidande och de medlidsamma
- Vita femina. - Die letzten Schönheiten eines Werkes zu sehen - dazu reicht alles Wissen und aller guter Wille nicht aus; es bedarf der seltensten glücklichen Zufälle, damit einmal der Wolkenschleier von diesen Gipfeln für uns weiche und die Sonne auf ihnen glühe. Nicht nur müssen wir gerade an der rechten Stelle stehen, diess zu sehen: es muss gerade unsere Seele selber den Schleier von ihren Höhen weggezogen haben und eines äusseren Ausdruckes und Gleichnisses bedürftig sein, wie um einen Halt zu haben und ihrer selber mächtig zu bleiben. Diess Alles aber kommt so selten gleichzeitig zusammen, dass ich glauben möchte, die höchsten Höhen alles Guten, sei es Werk, That, Mensch, Natur, seien bisher für die Meisten und selbst für die Besten etwas Verborgenes und Verhülltes gewesen: - was sich aber uns enthüllt, das enthüllt sich uns Ein Mal!
- Översättning: Vita femina. Att se de yttersta skönheterna i ett verk - till det räcker allt vetande och all god vilja inte till; det krävs en av dessa sällsynta lyckliga tillfälligheter för att vi någon gång ska få se molnslöjan dra sig undan från dessa toppar och solen glöda på dem. Vi måste inte bara stå på just det rätta stället för att få se det: vår själ måste just ha dragit undan slöjan från sina egna höjder och känna behovet av ett yttre tryck och en liknelse, liksom för att finna ett stöd och behålla greppet om sig själv. Men allt detta förenas så sällan i samma ögonblick att jag är böjd att tro att de högsta höjderna av allt gott, det må vara i ett verk, en gärning, en människa, i naturen, hittils varit något förborgat och fördolt för de flesta och till och med för de bästa. Framträder det emellertid obeslöjat för oss framträder det vara en enda gång!
- Bok fyra / utdrag ur Aforism 339
- "Du grosses Gestirn! Was wäre dein Glück, wenn du nicht Die hättest, welchen du leuchtest!"
- "Du stora stjärna! Vad vore din lycka, om du inte hade dem på vilka du lyser!”
- Bok fyra / Aforism 342, sagt av Zarathustra till solen
- Vernunft! Verdriessliches Geschäfte! / Das bringt uns allzubald an's Ziel! / Im Fliegen lernt' ich, was mich äffte, - / Schon fühl' ich Muth und Blut und Säfte / Zu neuem Leben, neuem Spiel...
- Förnuft – är ett förargligt ting! / För snabbt mot mål det pekar / I flykt jag såg mig narras kring / Nytt mod och blod ger mig ett sting / Till nyfött liv, till nya tankar
- Tillägg: Prins Fågelfris visor – I södern – strof 4