Georg Wilhelm Friedrich Hegel

Från Wikiquote
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Citat relaterade till Georg Wilhelm Friedrich Hegel.
Vad som är förnuftigt är verkligt; och vad som är verkligt är förnuftigt.
Minervas ugglor flyger blott i skymningen.

Citat[redigera]

  • Europa bildar medvetenheten, jordens förnuftiga del, vars centrum är Tyskland; världsdelarna är alltså icke tillfälligt tillkomna.
  • Samhället är en avlastningsplats för de krafter i historien, som skulle kunna skämma bilden av statens upphöjda idealitet.
    • Ibidem, s. 60
  • Det begränsade livet höjer sig till det oändliga, och blott därigenom, att det ändliga självt är liv, bär det inom sig möjlighet att höja sig till det oändliga livet.
    • Citerat av Gunnar Aspelin i Tankens vägar: en översikt av filosofiens utveckling, del II (1958), s. 200

Grundlinien der Philosophie des Rechts (1820)[redigera]

Staten har ingen annan plikt än att uppehålla sig själv.
Världsanden skrider framåt som en pansrad, tätt sammansluten falang, oemotståndligt och med en rörelse lika märklig som solens - framåt genom tjockt och tunt.
  • Vad som är förnuftigt är verkligt; och vad som är verkligt är förnuftigt.
  • Envar är son till sin tid liksom filosofin är sin tid sammanfattad i tänkande. Det är lika dåraktigt att inbilla sig att någon filosofi går ut förbi sin egen tid som att en individ tar språnget ur sin tid, tar språnget över Rhodos. Om hans teori verkligen går därutöver då bygger han sig en värld så som den borde vara, visst finns den men blott i hans egen mening - en mjuk materia, som låter sig inbilla allt önskvärt.
    • Förord. Här citerat ur J Myrdals tal till Mattias Gardell vid utdelandet av Leninpriset 2009. [1]
  • Att se förnuftets ros i samtidens kors och att därför glädja sig åt detta, denna förnuftiga insikt är den försoning med verkligheten, som filosofien bjuder dem, vilka en gång mottagit den inre anmaningen att begripa.
  • Staten är den sedliga idéns verklighet. Staten är den värld, som anden skapat åt sig. Hur ofta talar man icke om Guds visdom i naturen; men man får ju icke tro, att den fysiska naturvärlden är något högre än andens värld. Ty så högt som anden står över naturen, så högt står staten över det fysiska livet. Man måste därför vörda staten som något jordiskt-gudomligt och inse, att om det är svårt att begripa naturen, är det oändligt mycket svårare att förstå staten.
  • Med stånd och korporationer i staten är det som med magen i det organiska livet, 'der sich auch für sich setzt' men tillika upphävs och offras och övergår i det hela.
    • Ibidem, s. 59
  • Folket, utan sin monark och den just med denne nödvändigt sammanhängande skiktningen av det hela, är den formlösa massan, som icke längre är någon stat och som icke äger någon av de bestämningar, som kännetecknar blott den differentierade helheten.
    • Ibidem, s. 60
  • Lagstiftningen står mellan regeringen överhuvud å ena sidan, och det i sina särskilda sfärer och individer upplösta folket å den andra.
    • Ibidem
  • Trots rikedomens övermått är det borgerliga samhället icke tillräckligt rikt, dvs. besitter icke nog av de för detsamma kännetecknande tillgångarna för att hindra, att ett övermått av fattigdom uppstår och en pöbel frambringas.
    • Ibidem, s. 62
  • Staten har ingen annan plikt än att uppehålla sig själv.
    • Ibidem, s. 64

Vorlesungen über die Geschichte der Philosophie (1832)[redigera]

  • Jag håller mig till, att världsanden givit tecken åt tiden att avancera. Ett sådant kommandoord åtlyddes. Detta väsen skrider framåt som en pansrad, tätt sammansluten falang, oemotståndligt och med en rörelse lika märklig som solens - framåt genom tjockt och tunt. Tallösa lätta trupper för och emot flankera det. De flesta veta alls icke varom det rör sig och få blott slag i huvudet som av en osynlig hand. All tillbakahållande obskurantism och alla skenvisdomens slag i luften hjälpa intet däremot. De kunna väl nå upp till denna koloss' skoremmar, stänka upp en smula smuts och damm på dem, men förmå icke att upplösa dem, långt mindre att draga av gudaskorna, då dessa dragas på. Den säkraste positionen är väl att hålla blicken stadigt fästad på denna avancerande jätte...den Avancierenden Riese fest im Auge zu behalten...
    • Möllers övers., Berömda filosofer XI, sid. 9-10. Här citerat ur Jan Myrdals Ord & avsikt, sid. 125.
  • Endast i staten har människan en förnuftig existens. Staten existerar inte för medborgarnas skull; man skulle kunna säga, att den är målet och de verktygen. Emellertid är detta förhållande av mål och medel icke här tillämpligt. Ty staten är icke det abstrakta, som står gentemot borgarna, utan de är moment såsom i det organiska livet, där ingen lem är mål, intet medel finnes. Det gudomliga i staten är idén, sådan denna finnes på jorden.

Citat om G.W.F. Hegel[redigera]

  • Hegel må med dräpande satir ha förkastat romantikens lägre yttringar — romantikens störste filosof var han icke desto mindre.
  • Hegel har hyllats som målsman för en sund konservatism i strid mot samhällsupplösande makter, och han har utmålats som en benhård reaktionär. Andra har menat, att hans samhällsbevarande hållning egentligen strider mot systemets principer: den hegelska dialektiken är till sitt väsen radikal för att inte säga revolutionär. Han har åberopats av högkyrkliga teologer och av kristendomsfientliga ateister; han har angripits som en klerikalismens bundsförvant och förkastats som en listigt maskerad religionsfiende. Hänförda lärjungar ville hos honom finna världsgåtans lösning; svurna motståndare som Schopenhauer stämplade honom som en filosofisk charlatan. […] En sak är säker: man kan inte förstå 1800-talets andliga historia, om man förbigår Hegels filosofiska verk.
    • Gunnar Aspelin, Tankens vägar: en översikt av filosofiens utveckling, del II (1958), s. 197
Wikipedia-logo-v2-sv.svg
Wikipedia har en artikel om:
Georg Wilhelm Friedrich Hegel