Hoppa till innehållet

Friedrich Engels

Från Wikiquote
Friedrich Engels

Friedrich Engels var tysk socialist och skrev tillsammans med Karl Marx bland annat "Det kommunistiska partiets manifest".

Citat ur Den arbetande klassens läge i England

[redigera]
  • När en individ tillfogar en annan kroppslig skada, en sådan skada att döden följer, kallar vi detta dråp; om angriparen i förhand visste att skadan skulle bli dödsbringande, kallar vi hans dåd mord. Men när samhället försätter hundratals proletärer i ett sådant läge att de oundvikligen går en förtidig och onaturlig död till mötes, en lika våldsam död som den för svärdet eller kulan; när det berövar tusentals de nödvändiga existensmedlen, försätter dem i förhållanden som de inte kan leva under - tvingar dem, med hjälp av lagens starka arm, att förbli under dessa förhållanden, tills den död som är ett oundvikligt resultat av detta följer - vet att dessa tusentals offer måste gå under och ändå tillåter att dessa förhållanden fortsätter att existera, då gör sig samhället skyldigt till mord i lika hög grad som den enskilde individen; förtäckt uppsåtligt mord, mord som ingen kan försvara sig mot, som inte förefaller att vara vad det är, därför att ingen ser mördaren, därför att offret verkar dö en naturlig död, därför att förbrytelsen består i en underlätelse snarare än en överträdelse. Men mord förblir det likafullt. Jag avser nu att bevisa att det engelska samhället dagligen och stundligen begår vad arbetarnas representanter med full rätt betecknar som samhälleligt mord, att det har försatt arbetarna i förhållanden under vilka de varken kan bevara sin hälsa eller leva länge; att det gradvis bryter ned deras livskraft, en smula i sänder, och på så vis driver dem i graven i förtid. Jag ämnar vidare bevisa att samhället vet hur skadliga dessa förhållanden är för arbetarnas hälsa och liv, och ändå inget gör för att förbättra dessa förhållanden. Att det vet vilka följder dess handlande får; att dess brott alltså inte bara är dråp utan mord, kommer jag att bevisa genom att citera officiella dokument, parlaments- och regeringsrapporter för att underbygga min sak.
    • Den arbetande klassens läge i England [1]

Citat ur Anti-Dühring

[redigera]
  • De nya fakta framtvingade emellertid en ny undersökning av hela den hittillsvarande historien och då visade det sig att all hittillsvarande historia – med undantag för urtillståndet – varit en historia om klasskamp, och att de klasser som bekämpar varandra i samhället alltid varit produkter av sin tids produktions- och bytesförhållanden. Samhällets ekonomiska struktur var avslöjad som den faktiska grundval, ur vilken hela överbyggnaden av rättsliga och politiska institutioner lika väl som de religiösa, filosofiska och övriga föreställningar under varje historisk epok i sista hand måste förklaras.


  • I och med truster slår den fria konkurrensen om i monopol, det kapitalistiska samhällets planlösa produktion kapitulerar för det gryende socialistiska samhällets planmässiga produktion.
    • Anti-Dühring, sid. 382, Proletärkultur.


  • Proletariatet griper statsmakten och förvandlar produktionsmedlen i första hand till statsegendom. Men därmed upphäver det sig självt som proletariat, därmed upphäver det alla klasskillnader och klassmotsättningar och följaktligen även staten som stat. De hittillsvarande samhället har rört sig i klassmotsättningarna och har därför haft behovet av staten, d.v.s. av en organisation i den för tillfället utsugande klassens händer för att upprätthålla produktionens yttre betingelser eller med andra ord för att med makt hålla den utsugna klassen nere i de former för förtryck som det bestående produktionssättet föreskrev.
    • Anti-Dühring, sid. 386, Proletärkultur.

Citat ur Familjens, privategendomens och statens ursprung

[redigera]
  • Vad vi alltså i dag kan göra för förmodanden i fråga om hur de sexuella förhållandena kommer att ordnas, sedan den kapitalistiska produktionen i framtiden sopats undan, är av övervägande negativ art, inskränker sig mest till vad som bortfaller. Men vad skall komma i stället? Det kommer att avgöras, när ett nytt släkte växt upp: ett släkte av män som aldrig i sitt liv kommit i det läget att de för pengar eller andra sociala maktmedel köpt en kvinna och ett släkte av kvinnor som aldrig kommit i det läget att varken av någon annan hänsyn än verklig kärlek hänge sig åt en man eller att av fruktan för de ekonomiska följderna vägra att hänge sig åt den älskade. När dessa människor en gång finns, där kommer de att ge tusan i vad man i dag tror, att de skall göra. De kommer att utbilda sin egen praxis och sin därefter avpassade offentliga mening om varje enskilds praxis - punktum.


  • Det är inte demokratin som fört Atén till undergången, som de europeiska furstefjäskande perukstockarna påstår, utan slaveriet, som gjorde arbetet ovärdigt en fri medborgare.
    • Familjens, privategendomens och statens ursprung, sid. 152, Proletärkultur.

Andra om Engels

[redigera]
  • Engels kallade en gång den brittiska armén den mest brutala armén. Under andra världskriget överträffade den tyska fascistarmén brittiska armén i barbari. Ingen mänsklig hjärna kunde någonsin föreställa sig mer djävulska och förfärliga grymheter än dem som begicks av Hitler-skurkarna vid den tiden. Men i Korea har amerikanerna långt mer överträffat hitleristerna.

Externa länkar

[redigera]
Politiska filosofer
Klassiska AristotelesAureliusCiceroKonfuciusLao ZiPlatonPlutarchosSokratesSun Zi
Konservativa AquinoBonaldBurkeCarlyleColeridgeComteDanteDisraeliDurkheimFichteGuénonHallerHegelHobbesHumeJüngerKirkLe BonMaistreMaurras • Müller • Novalis • OakeshottParetoPetersonSavignySchmittScrutonSolzjenitsynSpenglerStrauss
Liberala AronBenthamBerlinEmersonFranklinHayekJeffersonKantLockeMaritainMillMisesMontesquieuNietzscheNozickOrtegaPopperRandRawlsSmithSowellSpencerStirnerThoreauTocquevilleVoltaireWeberWollstonecraft
Socialistiska Adorno • BakuninBernsteinCamusChomskyde BeauvoirDu BoisEngelsFanonFoucaultFourierFrommGoldmanGramsciHabermasKropotkinLeninLuxemburgMaoMarcuseMarxMüntzerPaineRousseauRussellSartreShawTrotskijŽižek
Övrigt ArendtGandhiLutherMachiavelliMorePizanWeil