Karl Marx

Från Wikiquote
(Omdirigerad från Marx)
Det är inte människornas medvetande som bestämmer deras vara utan tvärtom deras samhälleliga vara som bestämmer deras medvetande.

Karl Heinrich Marx, född 5 maj 1818, död 14 mars 1883, var en tysk socialistisk författare, filosof och revolutionär.

Refererade citat[redigera]

  • Faran för livet består för individen i att förlora sig själv. Ofriheten är därför den egentliga, dödliga faran för människan.
    • Karl Marx, Werke 1 (1839-1844), sid. 60.
  • Die Philosophen haben die Welt nur verschieden interpretiert, es kömmt drauf an, sie zu verändern.
    • Filosoferna har bara tolkat världen på olika sätt, men det gäller att förändra den.
    • Teser om Feuerbach (1945). [1]
  • Det är högförräderi att betala skatt. Att vägra att betala skatt är medborgarens primära plikt!
    • No Tax Payments! (1848). [2]
  • Es ist mir jetzt völlig klar, dass er, wie auch seine Kopfbildung und sein Haarwuchs beweist, von den Negern abstammt, die sich dem Zug des Moses aus Ägypten anschlossen (wenn nicht seine Mutter oder Großmutter von väterlicher Seite sich mit einem Nigger kreuzten). Nun, diese Verbindung von Judentum und Germanentum mit der negerhaften Grundsubstanz müssen ein sonderbares Produkt hervorbringen.
    • Det står nu klart för mig att han han, som huvudformen och hårväxten pekar på, är avkomling till de negrer som följde med Moses på flykten från Egypten (såvida inte hans mor eller farmor korsades med en nigger). Denna förening av tysk och jude på negerbas producerade oundvikligen en märklig hybrid.
    • Om Ferdinand Lassalle i ett brev till Friedrich Engels (30 juli 1862). [3]
  • Die Religion ist der Seufzer der bedrängten Kreatur, das Gemüt einer herzlosen Welt, wie sie der Geist geistloser Zustände ist. Sie ist das Opium des Volkes.
    • Religionen är de förtryckta varelsernas suckar i en hjärtlös värld, liksom den också är anden i en andefattig situation. Det är ett folkets opium.
    • Werke 1, sid. 378: Till kritiken av den av den hegelska rättsfilosofin. (1844)

Om Judefrågan[redigera]

Om Judefrågan (1843) av Karl Marx. För kontext, se Wikipedia-artikeln om texten.
  • 'Alle Emanzipation ist Zurückführung der menschlichen Welt, der Verhältnisse, auf den Menschen selbst.
    • All frigörelse består i att föra den mänskliga världen och de mänskliga förhållandena tillbaka på människan själv.
  • Welches ist der weltliche Grund des Judentums? Das praktische Bedürfnis, der Eigennutz.
    Welches ist der weltliche Kultus des Juden? Der
    Schacher.
    Welches ist sein weltlicher Gott? Das
    Geld.
    Nun wohl! Die Emanzipation vom
    Schacher und vom Geld, also vom praktischen, realen Judentum wäre die Selbstemanzipation unsrer Zeit.
    • Vad är judendomens världsliga grundlag? Det praktiska behovet, egennyttan. Vilken är judens världsliga kult? Schackrandet.
      Vilken är hans världslige Gud? Pengarna.
      Nåväl! Frigörelsen från schackrandet och pengarna, alltså från den praktiska, verkliga judendomen vore hela vår tids frigörelse.

Den tyska ideologin[redigera]

Den tyska ideologin (1845-1846) av Karl Marx.
  • Das Bewußtsein kann nie etwas Andres sein als das bewußte Sein, und das Sein der Menschen ist ihr wirklicher Lebensprozeß.
    • Medvetandet kan aldrig vara något annat än det medvetna varat, och människans vara är hennes verkliga livsprocess.
    • Band 1, A: Ideologier i allmänhet, den tyska i synnerhet.
Karl Marx, Profeten av Carlos Latuff.
  • Der Kommunismus ist für uns nicht ein Zustand, der hergestellt werden soll, ein Ideal, wonach die Wirklichkeit sich zu richten haben [wird]. Wir nennen Kommunismus die wirkliche Bewegung, welche den jetzigen Zustand aufhebt.
    • Kommunismen är för oss inte ett tillstånd som skall uppnås, inte ett ideal, efter vilket verkligheten skall inrätta sig. Det vi kallar kommunism är den verkliga utveckling som upphäver det nuvarande tillståndet.
    • Band 1, A1: Historia. [4]
  • [...] für den praktischen Materialisten, d.h. Kommunisten, darum handelt, die bestehende Welt zu revolutionieren, die vorgefundnen Dinge praktisch anzugreifen und zu verändern.
    • För den praktiske materialisten, d.v.s. för kommunisten gäller det att revolutionera den bestående världen, att praktiskt angripa företeelser som kommer i hans väg och att förändra dem.
    • Band 1, A2: Om produktionen av medvetandet. [5]
  • Die Gedanken der herrschenden Klasse sind in jeder Epoche die herrschenden Gedanken, d.h. die Klasse, welche die herrschende materielle Macht der Gesellschaft ist, ist zugleich ihre herrschende geistige Macht.
    • Den härskande klassens tankar är under varje epok de härskande tankarna, d.v.s. den klass, som är den härskande materiella makten i samhället, är samtidigt dess härskande andliga makt.
    • Band 1, A2: Om produktionen av medvetandet. [6]

Filosofins elände[redigera]

Filosofins elände (1847) av Karl Marx.
  • Ohne Gegensatz kein Fortschritt
    • Utan motsats intet framsteg.
    • Första kapitlet: § 2. Det konstituerade eller syntetiska värdet.
  • Die Handmühle ergibt eine Gesellschaft mit Feudalherren, die Dampfmühle eine Gesellschaft mit industriellen Kapitalisten.
    • Handkvarnen ger ett samhälle med feodalherrar, ångkvarnen ett med industrikapitalister.
    • Andra kapitlet: § 1. Metoden, Andra anmärkningen.

Kommunistiska manifestet[redigera]

Kommunistiska manifestet (1848) av Karl Marx och Friedrich Engels.
  • Ein Gespenst geht um in Europa - das Gespenst des Kommunismus.
    • Ett spöke går runt Europa - kommunismens spöke.
  • Die Geschichte aller bisherigen Gesellschaft ist die Geschichte von Klassenkämpfen.
    • Historien om alla hittillsvarande samhällen är historien om klasskamp.
  • Alles Ständische und Stehende verdampft, alles Heilige wird entweiht, und die Menschen sind endlich gezwungen, ihre Lebensstellung, ihre gegenseitigen Beziehungen mit nüchternen Augen anzusehen.
    • Allt fast och beständigt förflyktigas, allt heligt profaneras och människorna blir slutligen tvungna att se sin livssituation och sina ömsesidiga förbindelser med nyktra ögon.
  • Die Kommunisten sind also praktisch der entschiedenste, immer weitertreibende Teil der Arbeiterparteien aller Länder
    • Kommunisterna är alltså praktiskt den beslutsammaste, alltid framåtdrivande delen av arbetarpartierna i alla länder
  • Die Arbeiter haben kein Vaterland. Man kann ihnen nicht nehmen, was sie nicht haben. Indem das Proletariat zunächst sich die politische Herrschaft erobern, sich zur nationalen Klasse erheben, sich selbst als Nation konstituieren muß, ist es selbst noch national, wenn auch keineswegs im Sinne der Bourgeoisie.
    • Arbetarna har intet fädernesland. Man kan icke fråntaga dem vad de icke har. Då emellertid proletariatet till att börja med måste erövra den politiska makten, upphöja sig till nationell klass och konstituera sig självt som nation, så är det självt ännu nationellt, om också ej i samma mening som bourgeoisin.
  • Mögen die herrschenden Klassen vor einer kommunistischen Revolution zittern. Die Proletarier haben nichts in ihr zu verlieren als ihre Ketten. Sie haben eine Welt zu gewinnen.
    • Må de härskande klasserna darra för en kommunistisk revolution. Proletärerna har i den ingenting annat att förlora än sina bojor. Men de har en värld att vinna.
  • Proletarier aller Länder, vereinigt euch!
    • Proletärer i alla länder, förena er!

Louis Bonapartes adertonde brumaire[redigera]

Karl Marx med familj och kompisar.
Louis Bonapartes adertonde brumaire (1852) av Karl Marx.
  • Hegel bemerkte irgendwo, daß alle großen weltgeschichtlichen Tatsachen und Personen sich sozusagen zweimal ereignen. Er hat vergessen, hinzuzufügen: das eine Mal als Tragödie, das andere Mal als Farce.
    • Hegel gjorde någonstans den anmärkningen, att alla stora världshistoriska händelser och personer så att säga förekommer två gånger. Han glömde att tillfoga: den ena gången som tragedi, den andra gången som fars.
    • Kapitel I.
  • Die Menschen machen ihre eigene Geschichte, aber sie machen sie nicht aus freien Stücken, nicht unter selbstgewählten, sondern unter unmittelbar vorgefundenen, gegebenen und überlieferten Umständen.
    • Människorna gör själva sin historia, men de gör den inte efter eget gottfinnande, inte under omständigheter som de själva valt, utan under omständigheter, som är omedelbart för handen givna och redan existerande.
    • Kapitel I.

Till kritiken av den politiska ekonomin[redigera]

Till kritiken av den politiska ekonomin (1859) av Karl Marx.
  • In der gesellschaftlichen Produktion ihres Lebens gehen die Menschen bestimmte, notwendige, von ihrem Willen unabhängige Verhältnisse ein, Produktionsverhältnisse, die einer bestimmten Entwicklungsstufe ihrer materiellen Produktivkräfte entsprechen.
    • I sitt livs samhälleliga produktion träder människorna i bestämda, nödvändiga, av deras vilja oberoende förhållanden, produktionsförhållanden, som motsvarar en bestämd utvecklingsgrad av deras materiella produktivkrafter.
    • Förord.
  • Es ist nicht das Bewußtsein der Menschen, das ihr Sein, sondern umgekehrt ihr gesellschaftliches Sein, das ihr Bewußtsein bestimmt.
    • Det är inte människornas medvetande som bestämmer deras vara utan tvärtom deras samhälleliga vara som bestämmer deras medvetande.
    • Förord.

Kapitalet[redigera]

Kapitalet (1867-1894) av Karl Marx.
  • Bei der Analyse der ökonomischen Formen kann außerdem weder das Mikroskop dienen noch chemische Reagentien. Die Abstraktionskraft muß beide ersetzen.
    • Vid analys av de ekonomiska formerna duger dessutom varken mikroskop eller kemiska reagenser. Abstraktionskraften är dess enda hjälpmedel.
    • Kapitalet I, Förord till första upplagan.
  • Es gibt keine Landstraße für die Wissenschaft, und nur diejenigen haben, Aussicht, ihre lichten Höhen zu erreichen, die die Mühe nicht scheuen, ihre steilen Pfade zu erklimmen.
    • Det finns ingen kungsväg till kunskapen, och endast den, som inte skyr mödan att klättra uppför dess branta stigar, har utsikt att nå dess ljusa höjder.
    • Kapitalet I, Förskrift till den franska upplagan (18 mars 1872).
  • Der Reichtum der Gesellschaften, in welchen kapitalistische Produktionsweise herrscht, erscheint als eine "ungeheure Warensammlung", die einzelne Ware als seine Elementarform.
    • I de samhällen, där det kapitalistiska produktionssättet härskar, uppträder rikedomen som en "oerhörd varuanhopning", den enskilda varan som dess elementarform.
    • Kapitalet I, första avdelningen.
  • Das Kapitalmonopol wird zur Fessel der Produktionsweise, die mit und unter ihm aufgeblüht ist.
    • Kapitalmonopolet blir en boja för det produktionssätt, som har växt upp under dess eget herravälde.
    • Kapitalet I, sjunde avdelningen.
  • Die Expropriateurs werden expropriiert.
    • Expropriatörerna blir själva exproprierade.
    • Kapitalet I, sjunde avdelningen.
  • Aber die kapitalistische Produktion erzeugt mit der Notwendigkeit eines Naturprozesses ihre eigne Negation. Es ist Negation der Negation.
    • Men den kapitalistiska produktionen frambringar med en naturlags nödvändighet sin egen negation. Det är negationens negation.
    • Kapitalet I, sjunde avdelningen.
  • Der kapitalistische Produktionsprozeß, im Zusammenhang betrachtet oder als Reproduktionsprozeß, produziert also nicht nur Ware, nicht nur Mehrwert, er produziert und reproduziert das Kapitalverhältnis selbst, auf der einen Seite den Kapitalisten, auf der andren den Lohnarbeiter.
    • Den kapitalistiska produktionsprocessen, betraktad i sitt sammanhang eller som reproduktionsprocess, producerar alltså inte endast en vara, inte endast mervärde, utan den producerar och reproducerar själva kapitalförhållandet mellan å ena sidan kapitalisten, å andra sidan lönarbetaren.
    • Kapitalet I, sjunde avdelningen.

Pariskommunen[redigera]

Karl Marx' grav på Highgate i London.
Pariskommunen (1871) av Karl Marx.
  • Må den Internationella Arbetarassociationens sektioner i alla länder mana arbetarklassen till verksam aktivitet. Om arbetarna glömmer sin plikt, om de förblir passiva, så kommer det nuvarande fruktansvärda kriget endast att bli förelöparen till ännu fruktansvärdare internationella strider och kommer att i varje land föra till nya nederlag för arbetarna till fördel för herrarna av värjan, jordbesittandet och kapitalet.
    • Sid. 37-38 i Proletärkulturs utgåva.
  • Det polisfärgade bourgeoisförståndet föreställer sig naturligtvis Internationella Arbetarassociationen som en slags hemlig sammansvärjning, vars centrala instanser alltemellanåt påbjuder revolutionära aktioner i olika länder. Men vår association är faktiskt endast det internationella band som förenar de mest avancerade arbetarna i den civiliserade världens olika länder. Var, i vilken gestalt och under vilka betingelser klasskampen än tar den ena eller andra formen är det naturligt att medlemmarna i vår association står i förgrunden. Den mark som den växer upp ur är det moderna samhället självt. Den kan inte stampas ned i jorden genom aldrig så mycken blodsutgjutelse. För att stampa ned den måste regeringarna först och främst stampa ned kapitalets tvångsherravälde över arbetet - alltså förutsättningen för sin egen parasittillvaro. Arbetarnas Paris med sin kommun kommer alltid att firas som det ärorika förebudet för ett nytt samhälle. Dess martyrer ligger bevarade i arbetarklassens stora hjärta. Deras förgörare har historien redan nu spikat fast vid den skampåle, som inga böner från deras präster kan frälsa dem från.
    • Sid. 104 i Proletärkulturs utgåva.

Andra om Karl Marx[redigera]

  • Jag är stark anhängare av Karl Marx och jag tror på allt han lär ut. Jag är socialist och har en orubblig tro på Karl Marx principer. Jag har läst hans böcker ett flertal gånger och jag anser att hans tankar är de bästa.
    • Joe Hill inför US-amerikanska immigrationsmyndigheten 1913. Citat ur William M. Adler, Joe Hill - Mannen som aldrig dog, sid. 249.
  • Marx har fått rätt om och om igen historiskt och hans tankar om befrielse är högaktuella än idag. Det saknas en jävla massa klasskamp i dagens samhälle. Må vi bära vidare marxismen och aldrig ge upp.
  • Idén om att det i grunden går att förstå politiska och sociala förändringar som klasskamp mellan arbete och kapital har jag med mig varje dag. Storheten i Marx idéer handlar om just detta perspektiv på samhällets motsättningar, snarare än en ortodox tillämpning av en urkund.
  • Från Marx förstod vi att alla samhällsordningar är av övergående natur. Vi förändrar samhället både direkt genom medvetna handlingar och indirekt när vi hittar nya praktiska lösningar på tillvarons problem. Sättet vi får mat i magen bestämmer tänkandet. Handkvarnen ger slavsamhälle; vattenkvarnen feodalismen; ångkvarnen kapitalismen. Och smartphonen?
  • Sedan finns det en annan sak i marxismens arv som jag tycker är värdefullt också, en sorts etik om att folks och klassers frigörelse måste i första hand vara dess eget verk. Det är bara de själva som kan göra det, det är inte någonting som kan dekreteras uppifrån eller skänkas av välgörehet utan det är någonting som måste erövras av dem som det hela gäller, det är deras sak.
  • Den slutsats som Marx och Engels, och det kommunistiska manifestet, kom fram till var att i sista hand kunde endast arbetarklassen vara socialismens bärare. Därför måste den formera sig som självständig politisk kraft i samhället, ta över samhällsmakten och omstörta egendoms- och maktförhållandena. Genom den slutsatsen blev manifestet startsignalen för uppbygget av den moderna arbetarrörelsen; från fackföreningar till politiska partier.
  • Utan marxism är det lätt att vi bara ser symptomen, men inte orsaken; vi hamnar i idealistiska positioner där det moraliska fördömandet av människor ersätter analysen av det kapitalistiska produktionssättet. Marx verk erbjuder en möjlighet att förstå vad som händer i samtiden, från ökande ojämlikhet till rasism.
  • Marx samhällsanalys är ett oundgänglig redskap för att förstå vår tid. Däremot tror jag inte att någon samhällsforskare har tillräckligt mycket rätt för att ensam kunna bära upp ett helt politiskt program. Därför har jag läst mycket av Marx men aldrig varit marxist.
  • Istället för att acceptera det allt hårdare klassamhället och den mörka tid vi lever i, kan vi likt Marx undersöka vår epok och utifrån en undersökning med kritiska ögon förändra den. Det är kanske det viktigaste i Marx arv – att tänka fritt och analysera samtiden för att förändra framtiden. Verktygen finns, viljan får vi själva bidra med.
  • Vad vore vänstern utan marxismen? Svar: en samling moraliserande pladderhumanister utan svar på någonting. Vad vi behöver är en vänster som kan identifiera makten och formulera en systemkritik som vågar ställa krav och som träffar folk rätt i hjärtat: Organisera, studera, kämpa, lär!
  • Även om jag som höger inte håller med om det allra mesta som Marx tycker och tänker så fanns det åtminstone en tydlig fiende, med tydliga ideologiska skillnader. Men nu skulle jag säga att vänstern i allt större utsträckning präglas av identitetspolitik snarare än den klassiska klassanalysen.
  • Marx skulle nog haft mycket synpunkter på dagens samhälle. Han skulle vara rätt knäckt över att kommunismen gick snett i Sovjet. Och den gick ju inte sönder på grund av påtryckningar utifrån, utan den föll sönder inifrån. Så han skulle nog se med ganska vredgad blick på hur det gick i Sovjet.
    Vad gäller kapitalismen hade han rätt i analysen, men den har hittat sätt att överleva som han kanske inte hade förutsett.

Externa länkar[redigera]

Wikipedia har en artikel om:
Karl Marx
Wikisource
Wikisource
Wikisource har originalverk relaterade till:
Politiska filosofer
Klassiska AristotelesAureliusCiceroKonfuciusLao ZiPlatonPlutarchosSokratesSun Zi
Konservativa AquinoBonaldBurkeCarlyleColeridgeComteDanteDisraeliDurkheimFichteGuénonHallerHegelHobbesHumeJüngerKirkLe BonMaistreMaurras • Müller • Novalis • OakeshottParetoPetersonSavignySchmittScrutonSolzjenitsynSpenglerStrauss
Liberala AronBenthamBerlinEmersonFranklinHayekJeffersonKantLockeMaritainMillMisesMontesquieuNietzscheNozickOrtegaPopperRandRawlsSmithSowellSpencerStirnerThoreauTocquevilleVoltaireWeberWollstonecraft
Socialistiska Adorno • BakuninBernsteinCamusChomskyde BeauvoirDu BoisEngelsFanonFoucaultFourierFrommGoldmanGramsciHabermasKropotkinLeninLuxemburgMaoMarcuseMarxMüntzerPaineRousseauRussellSartreShawTrotskijŽižek
Övrigt ArendtGandhiLutherMachiavelliMorePizanWeil